Jag var lite hängig igår kväll när jag for till jobbet, men tänkte att jag nog skulle fixa tre nätter på jobbet. Joråsåatte...
Klockan två på natten, när det var lugnt och vi just hällt upp te, jag och min nya vikariekompanjon, började jag nysa. Och sen kom syndafloden samtidigt som det började dunka vid tinningarna. Jag tog en alvedon med resultatet att jag började skaka istället som lite extra treat. På ingen tid alls gick jag från hängig till fullt sjuk och varje gång larmet tjöt och jag fick resa mig upp kändes det som hela kroppen började brinna.
Klockan fem fick jag ge upp och fara hem. Tur att vi numera har en extra person i huset som kunde ta över så snart hon hjälpt till färdigt på övriga avdelningar. Bilfärden hem minns jag knappt och väl hemma hade jag 39,2 i feber och sen väntade frossa i sängen i x antal timmar. Jag tror att jag pratade med min chef i telefon någon gång under den tiden...
Allt gör ont, fast som utåt. Halsen gör inte ont när jag sväljer men jag kan inte vrida på nacken, bröstryggen ömmar och det känns som att jag hostat sönder mellangärdet fast jag inte haft nån hosta. Skitskumt. Jag har nu förflyttat mig från säng till soffa i min ensamhet med duntäcke, te-termos, laptop och snytpapper. Saknar M och kattorna en massa och tycker synd om mig själv big time.
Nu har jag i vart fall plötsligt tid att se alla Oscarnominerade filmer. Även om jag nog inte kommer minnas dem sen har jag ju sett dem. Sort of. Oh the joy.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar