I all trötthet och nivån på jobbet så har jag burit på ett nästan oavbrutet dåligt samvete för att jag orkat engagera mig i M:s hemflytt så lite. Varje söndag har jag haft ambitionen att hjälpa till att plocka upp ur hans lådor, att röja undan där det behövs, rensa bort saker som ska kastas och städa runt om allt flyttkaos. Men nästan varje kväll har tröttheten tagit över. Förra veckan var jag knappt hemma före 20 nån kväll, två kvällar efter 21 tom, och då är det inte mycket tid eller ork kvar.
Tricket att få saker gjorda på kvällen är att komma hem hyfsat tidigt och inte börja med maten utan istället bestämma vilka saker som ska vara gjorda innan jag börjar med det. För när maten är i magen så fastnar jag i soffan, nästan bestämt.
Ikväll hann jag så lite i vart fall, tillräckligt för att känna mig lite duktig. Jag var hemma före kl 18 (och reagerade på att det var så ljust när jag körde hem, vilket fick mig att inse hur sent jag brukat komma hem annars) och tog fart på en gång. Långt ifrån tillräckligt men det hände lite åtminstone.
Imorgon har jag planerad arbetstid fram till klockan sex på kvällen åtminstone så då lär det inte bli så tidigt hem, men kanske jag ids ta tag i ett "byta-plats-på-saker-i-ett-par-köksskåp"-projekt jag tänkt ska göra det lättare att få ihop våra saker i köket. Hörnskåpet, som jag knappt vet vad det innehåller och som är djupt så att du får krypa in för att komma åt längst bak, ska bli köksmaskin-skåp. Där borde alla maskiner få plats. Där de nu trängs idag kan det istället bli plats till våra matlådor, kaffe- och te-grejer, termosmuggar osv. Jag tror att det skulle bli bättre.
Sen kommer ju hela projektet med att bestämma vilka porslin vi ska använda och inte, vad som ev ska kastas och vad som ska till förrådet. För allt får vi inte plats med. Det kan bli en spännande tid... Men vi lär nog enas om bara båda får behålla sina favoriter.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar