Gör nåt så ovanligt som sitter på tåget och skriver. Måste säga att uppkopplingen på sj:s tåg fungerar förvånansvärt bra, med undantag för de längsta partierna av tunnlar där det förstås är omöjligt att få till det. Jag såg sista avsnittet av Daredevil just på Netflix och på den timmen stannade streamingen bara en gång.
Jag är förstås på väg hem från en korthelg med M. Jag åkte ner igår förmiddag. Kort men jag kände verkligen att jag ville det. Så jag lyckades sticka nån timme tidigt från jobbet och betade av överlämning av lägenheten (äntligen borta nu) i fredags på dagen, hann med en trevlig kväll hos Simon & Philip då vi firade den förstnämndas födelsedag och lyckades alltså ändå få till en Sundsvallsresa.
Lördagen var bara bra, vi gick i butiker, pratade en massa och tittade runt lite i hans 'nya' stad. På kvällen nyttjade vi ett par fribiljetter till bion som jag hade liggande (vi såg Deadpool, mer om det en annan gång) i den kanske minsta biosalong jag varit i, med en filmduk som satt så högt att vi nästan fick nackspärr. Före bion gick vi ut och åt, vi hamnade på en sportbar med väldigt högt ljud (gnälltant) och märkligt många överförfriskade (redan vid 20-tiden). En trevlig kväll med andra ord.
Jag vaknade nån gång kring fem i morse av att jag mådde illa. M hämtade vatten och jag kunde somna om. En dryg timme senare vaknade igen och mådde ännu sämre så jag gick upp på toaletten. Och där var jag sen i ett par timmar, fantastiskt kräksjuk och som en liten blöt fläck på golvet. Så fruktansvärt dålig blev jag att tårarna rann i min ynklighet då M fann mig i fosterställning på badrumsmattan ett par timmar senare. Då var jag mest troligt helt tom i mage och tarmar. Han fick tillbaka mig till sängen och sen sov jag i vad som kändes som en evighet, tror jag vaknade strax efter lunchtid. Men då mådde jag åtminstone bättre. Kollade med 1177 som verkade gissa på matförgiftning.
Så planerna vi hade fick vi ställa in. Istället har det mest varit tid i sängen, undvikandes mat (te och nyponsoppa fick jag i mig, nåt annat vågade jag inte) och slötittande på allehanda serier och dokumentärer. M sa att han kände av nåt i magen han med, men han blev som tur var inte så väldigt dålig. Att jag blev så dålig, jag som aldrig varit magsjuk annat än vinterkräksjuka en gång för tio år sen. Inte ens när hela familjen var magsjuk då jag var liten drabbades jag.
Ja, så nu sitter jag här och längtar hem lite. Jag har egentligen ingen lust alls att sitta på ett tåg, jag hade tusen gånger hellre stannat kvar förstås men hem måste jag ju på nåt vis. Som tur är har jag sedan tidigare planerat att jobba hemifrån imorgon eftersom jag har ett veterinärbesök att göra på eftermiddagen. Vi får väl se hur det blir med det, men jobba hemma kan jag ju.
Så det var min helg. Ömsom riktigt bra och ömsom horribel. Jag hoppas att din helg lutade mer åt det braiga hållet...