Vi har ju varit lite bekymrade för vår äldre kattdam i kollektivet ett tag nu så jag kollade med veterinären (världens bästa btw) om det skulle vara okej att ta med Smilla samtidigt som Nemi om hon hann med att ta lite blodprover på Smilla i någon väntetid. Det gick bra så vi packade in två kattburar i bilen.
Hon hade mycket riktigt gått ner mer i vikt sedan sist. Knölen hon haft ett par år nu har blivit större (vilket kanske märks mer när hon blir mindre samtidigt) och så jamar hon ju som mer intensivt i perioder, främst mornar. Veterinären Caroline tyckte det lät som sköldkörtelproblem så vi tog prover för det, och för att kolla njurar, lever etc. Jag provade med torrfoder mot hyperthyrios efter förra besöket men hon fick diarré och kräktes av det. Men skulle det vara det som är problemet finns det visst en medicin man kan ge istället för att kostbehandla. Skönt att vi fick den b-planen redan nu, även om vi inte vet om det är det.
Rosa hade ju det för ett antal år sedan men hennes beteende stämmer inte riktigt in på det Smilla visar nu. Men hennes värden sköt i höjden på en gång och hon blev som ständigt utsvulten. Henne gjorde vi jodbehandling på vilket gjorde henne helt frisk. Så är det mer smygande så kan det ju vara det som gör att Smilla inte visar samma hysteriska hunger. Snarare är hon lite svårtrugad vissa dagar, men så kan det visst vara.
Men vi ska inte gå händelserna i förväg. På torsdag får vi mest troligt veta svaren så då ser vi väl. Beroende på vad det är och hur hon förhoppningsvis sen blir bättre och lägger på sig igen så ska vi fundera över om vi ska ta bort knölen också. Men en sak i taget.
Och hon var förstås tapper idag, som alltid. Lite rädd, men duktig och modig. Och väldigt kool när hon kom hem, som om hon visade upp en krigsskada inför de andra. Min fina tjej.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar