måndag, januari 02, 2017

Från 2016 till 2017

Jag brukar ju försöka summera året som varit men jag vet inte riktigt hur det ska summeras den här gången. 2016 blev personligen ett mycket bättre år än 2015 (som jag först under det år som varit sakta förstått vilket ordentligt skräpår det var och vilken påverkan det faktiskt haft på mitt mående). M:s flytt till Sundsvall har funkat ljusår bättre än vad jag oroade mig för, jag har trivts mycket bättre på jobbet igen osv. Det har förstås varit ett struligt år för katten Rosa som varit hos veterinären ett stort antal gånger, men vi hoppas att det ska ge med sig ganska snart. 

Världspolitiskt har det varit ett riktigt uselt år med framgångar för otäcka  högerpopulistiska grupperingar. Omvärlden har åter blundat för en mänsklig katastrof, trots att man sagt "aldrig igen" flera gånger tidigare. Ändå kunde människor som inte lyckats fly Aleppo i Syrien bli massakrerade inför omvärldens påseende. Maktgalna personer som Putin, Trump och Erdogan gör framtiden oviss och obehaglig men nånstans försöker jag ändå tro att vi alla som tycker annorlunda och som tror på empati och medmänsklighet ska nå framgångar till sist. Nyhetsrapporteringen under 2016 har varit mig övermäktig, så pass att jag i perioder mer eller mindre slutat se för att det kröp in under huden på mig. Av ren självbevarelsedrift och för att inget skulle bli bättre av det motsatta. Men, jag kommer som sagt inte sluta tro att det kommer att vända. Jag kommer inte bli tyst, och vi är många som tänker och tycker annorlunda.

Tillbaka till mikroperspektivet igen så var det nog många år sedan jag varit på bio så lite som under 2016. Så pass att jag tappade mitt guldkort på SF och numera "bara" är missnöjd silvermedlem. Jag får väl ändra på det under det här året. Över lag så tror jag att mycket av mitt tidigare filmtittande bytts ut för en hel del serier. Och det tror jag är ganska mycket tack vare streamingtjänsterna. Den där möjligheten att hitta en ny serie och sträckse en hel, eller till och med flera, säsonger av den. Det har nog hämmat filmtittandet en hel del. När nomineringarna till årets upplaga av Oscargalan kommer om ett par veckor så lär jag ha sett rekordfå av de som omnämns. Men det går ju att ta igen.

Förväntningar då? Jag hoppas att kvällarna med go'vännerna Anna och Ulrika fortsätter i samma utsträckning det här året. Att hinna ses ett par gånger i månaden trots allt med jobb, barn och annat som finns i våra liv, har varit värdefullt. Dessvärre har det blivit mindre tid med en annan uppskattad vän, men det går förstås att vända tillbaka. Simningen med Lil'sis kom av sig pga sjukdomar och annat i slutet av året men ambitionen är förstås att det återgår till det vanliga, med start nästa vecka då jag är åter på jobbet igen. Fortsatt utveckling att få huset än mer mysigt och fixat kommer fortsätta och jag hoppas att jag ska komma ännu längre i mina trädgårdsplaner så snart det blir vår.

Yrkesmässigt hoppas jag nog på att hitta ett nytt delmål i vart jag vill nånstans, men jag hoppas samtidigt att första delen av året ska få bli lite mer vilsam än tidigare. Jag har ett löfte till mig själv om att ta vara på mig själv lite bättre, lyssna på kroppen mer, släppa på de inre kraven (åtminstone lite) och tillåta mig att "runda hörnen ibland". De sista veckorna av 2016 hade en skrämseleffekt på mig rent hälsomässigt (jag ska ta mig för att skriva om det inom kort) och jag ska försöka att inte glömma bort hur det känts, sen när allt lagt sig igen. 

Jag tror inte att 2017 blir året som jag blir sambo på heltid igen, men man vet ju aldrig, det skulle förstås vara fint. Jag skulle dock tro att det åtminstone blir året då det inleds i någon grad, om än tankemässigt. Det har som sagt gått väldigt bra (att sakna/saknas kan vara en bra sak) och ett år till ser jag inte som ett problem, men på sikt är det ingen ultimat lösning och ekonomiskt är det allt annat än det. Så vi får se vad året bjuder på. 

Och slutligen så hoppas jag att våra kattdamer finns med oss med god hälsa i slutet av det här året också, att Lil'sis får lite medvind i sina drömmar, att släkt och vänner får må bra förstås och att en halvt planerad resa faktiskt blir av och blir lyckad. Det var väl det (plus allt jag har glömt).

Låt oss få ett år då vi framför allt är lite mer rädda om varandra.

1 kommentar:

Anna Eriksson sa...

Jag vet en grej som du "glömde"! Kaffet!! ;-)