En berg-och-dal-bane-vecka är snart slut. Den har både gått fort som attan som långsamt, på nåt vis. Det är väl ofta så. Helgen som gick var så äntligen M hemma och även om vi var ganska uppbokade hela helgen så fick vi lite tid tillsammans också. Fint det. Vi hann ta upp båten, äta middag ute med Lil'sis och Robin samt fira svärmor som fyllde 75 år förra veckan. Bara trevligheter alltså.
Både M och jag hade mycket räkningar och vi behöver hålla i lite pengar så att vi inte blir halvt ruinerade (vilket vi kanske blir ändå) av den kommande tandrotsoperationen som ska göras på Rosa på onsdag nästa vecka. Det lär väl inte bli ett billigt kalas. Men det måste göras så att hon slipper ha ont. Jag är lite nervös inför det hela och hade gärna haft M hemma. Inte minst då han är hennes favorit i personalen. Men det ska nog gå bra. Lite svårt att blunda för att hon trots allt är 15 år gammal och att det är en operation hon måste sövas för. Jag pratade med veterinären som ska göra det och hon hade läst på om Rosas svårigheter att sövas så hon hade tänkt i förväg vilken narkos som ska passa osv. Så det känns ändå som att hon är i goda händer.
Jag har tagit ledigt en och en halv dag nästa vecka och hoppas att det ska räcka för hennes konvalescens. Jag hoppas att det också ska gå bra, i värsta fall får jag väl arbeta lite hemifrån istället.
Ja, och så har nattfrosten kommit. Vissa mornar den här veckan har det varit ner mot 5-6 minusgrader ute. Jag har bestämt mig för att ta det säkra före det osäkra och försöka få däcken bytta i början av nästa vecka. Kanske tidigt, men det stressar att inte veta på mornarna, halka är läskigt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar