Jag har som bekant en tendens att fastna i saker, mestadels fakta som jag kan bli liksom innesluten i och bara fortsätta gräva vidare. En länk leder till en annan och sen fortsätter det lite så.
Idag satt jag och ströläste lite kring det amerikanska valet och hamnade i en längre artikel om Trump och hans bakgrund. Från den hittade jag så en liknande om Hillary Clinton. Jag visste väl ganska mycket om henne tidigare men en del var nytt. När jag läser om henne slås jag alltid av tanken att i en mindre mansdominerad värld så hade hon blivit den första President Clinton, inte hennes make. Jag tror att hon redan då var den mer kompetenta, mer strategiska, kunniga och kluriga. Kanske hade hon inte heller varit gift med honom så länge.
Paret Clinton, som vilka hippies som helst :) |
Därefter fortsatte jag läsa en artikel som var som ett utdrag ur en bok som ganska nyligen släpptes. Boken heter The Residence och är skriven av Kate Andersen Brower och handlar om den personal som liksom följer med Vita Huset och passar upp på den familj som väljs som "den första". Jag tycker förvisso att artikeln, som du hittar i Politico, gränsar väl mycket till skvallerjournalistik, jag behöver inte veta vilken president som gjort vad, men precis som filmen The Butler från 2013 så är det lite av "behind the scenes" på en väldigt speciell del av verkligheten som vi annars inte har tillträde till. Och det kittlar kanske lite, vad vet jag. Det måste iallafall vara ganska speciellt att arbeta där.
Därifrån var förstås inte steget långt till "Lewinsky-affären". Emellan artiklarna såg jag en kortare dokumentär på youtube om Bill Clinton och där nämndes flera otrohetsaffärer som skulle ha varit på tapeten, redan innan han nådde till Vita Huset. Det mindes jag faktiskt inte alls och jag kom på att jag nog inte hade så mycket koll på hur en otrohetsaffär som den med Monica Lewinsky (som jag förstås minns väl) kunde bli en fråga för FBI och hamna i en rättsal. Så då läste jag om det också och påmindes om historierna jag visst läst tidigare. Klurigt det där, jag gillade Clinton som president men som äkta man osv verkar han inte vara den bästa. Långt därifrån. Alla har vi fler än en sida. Vi kan vara bra och dåliga samtidigt, det är väl viktigt att komma ihåg.
Sen läste jag att Lewinsky arrangerat en märklig utfrågning av publik, filmad av HBO, så snart hennes kontrakt som krävde hennes tystnad gick ut, 2002. Här finns den första delen av 10 (alla kommer efter varann) att se på youtube. Märkligt var ordet, men samtidigt gav det en bra bild av henne och vad hon faktiskt var med om. Det där vi nog aldrig fick läsa. Inte som jag minns det. Jag läste en massa om det när allt uppdagades, men jag tror att jag ser det lite annorlunda, ur en annan vinkel, idag än när jag var 20 år. Men det skulle kunna bli en hel bok nästan så det kanske vi lämnar idag...
Monica Lewinsky på TED |
Sist vill jag tipsa om Lewinskys TED-talk som hon gjorde i höstas. Jag såg det också idag, som avslutning på min kavalkad av "fakta-nerderi", eller vad jag nu ska kalla det. Intressant, och bra faktiskt, skulle jag vilja säga. Ett viktigt budskap som hon om någon vet något om. Tråkigare var det att läsa om hur det emottogs när det hamnade på facebook, även om också det slutade bättre än det började.
Inte så långt ifrån fiktionens House of Cards ändå, tänkte jag idag. Det har väl också sagts av personer som "vet". Läskigt på något vis. När verkligheten överträffar fiktionen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar