Gulag ok, men Paris?

Även om jag faktiskt också inser att det kan innebära en hel del strul av olika slag så måste jag erkänna att jag någonstans har liiiite svårt för de nu ivrigt upploppande klagoartiklarna om folk som sitter fast i Paris, Spanien, London osv pga askmolnet. Skulle vilja ha lite mer av samma respons som från Rachel i Vänner när hon strandade ensam i Grekland; "Miserable? Hell, I was in Greece!"*.

*Nu var hon ju inte så lycklig där när allt kom till kritan, men ni fattar vad jag menar...