Denna kattdramatik som kan uppstå... I helgen såg vi att Rosa hade som ett rödbrunt fält nertill i ena ögat, alltså i själva ögat/iris. Hon verkade inte besvärad, det rann inte och google sa inte mycket så vi bestämde att inte göra nån grej av det. På söndagskvällen tyckte jag mig se en liknande fläck upptill i samma öga också.
Så igår när jag vaknade så låg Rosa som nästan stel i sängen men ansiktet vänt bort. Ville inte komma för mat, vilket är ovanligt för henne och spann inte då jag tog i henne. Då såg jag att hela ögat var täckt i det där brunröda, jag såg inte ens pupillen. Panik i hjärtat på en gång.
Söndag kväll |
Ringde veterinären som tyckte vi skulle komma in och kolla, även om de sa sig inte ha så mycket maskiner för just ögon. Jag hann fara till jobbet en sväng och ta itu med ett par möten jag inte riktigt kunde flytta och sen plockade jag upp Lil'sis och for hem efter damen. Vi hann precis till veterinären och hon undersökte det hon kunde. Ringde till sist en privatpraktiserande specialist i Skellefteå men fick inget svar, så hon skickade ett mejl och behandlade som hon trodde. Färgtest visade inte på någon ytlig skada och tårkanalerna fungerade vid test också.
Så recept på ögondroppar för smärta, ögondroppar med cortison och smärtstillande oral vätska for vi hem med. Och en mycket ledsen katt. Hon ville inte se på mig när jag kom tillbaka hem med medicinerna och hjärtat gick nästan sönder av oro. M likaså och han provade tom att facetimea med henne... Det funkade faktiskt lite. Hon blev då nyfiken i vart fall. Veterinären ringde och hade fått svar av specialisten som inte tyckte vi skulle köra upp utan var överens med veterinären vi besökt om behandlingen, men med lite mer intensiv behandling med cortison, åtminstone de första dagarna.
Det var svårt att ge ögondroppar men då hon fått de smärtstillande så tror jag hon förstod att det var nåt bra. Då mjuknade hon igen och framåt natten vaknade jag (som somnat med en hand på henne) av att hon reste sig för att äta ur skålen jag ställt i sängen. Sen kurrade hon när hon la sig tillbaka. Oerhört skön känsla!
I morse åt hon också och det gick lättare med dropparna. Hon ska ha smärtstillande två gånger och utöver det cortison 5-6 ggr/dag, och inga droppar får tas med mindre än 30 minuter från varann. Lite svårt att hinna få till då jag måste vara på jobbet också. I morse steg jag upp så hon fick den första före klockan 6 och hann totalt med tre innan jag for. Lite stressande, men jag hoppas att vi ska se nåt resultat snart. Tyckte mig se lite mer av iris i ena kanten ikväll men kan vara inbillning. Vi får väl se, det måste bli bättre i vart fall. Jag hoppas att diagnosen sprucket blodkärl är korrekt så att det inte gömmer sig något värre och att hon förlorar ögat. Hon är ledsen som det är över att inget se på det nu ändå. Min lilla stjärna.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar