Saker jag funderar på när hjärnan borde sova

Har du också personer du liksom iakttar lite som på håll utan att riktigt ge dig till känna? Jag pratar inte om stalking nu utan personer i den perifera kretsen som du kanske känner litelite eller åtminstone "från internet" och som det åtminstone känns som att du känner lite fast du antagligen inte alls gör det. Jag, som gammal bloggläsare och tidig sociala medier-aktiv, har/har haft ett par (kanske några) såna personer och det är ju som lite spännande (och kanske lite läskigt om man grottar i det, men det behöver man ju inte göra). 

Jag tänker framför allt på hur lätt det är att fylla i de där luckorna själv, halvt om halvt omedvetet. För luckor finns ju även om du kan få veta oerhört mycket om personer du egentligen inte riktigt känner. Och då skarvar man lite, tänker jag. Åt endera hållet. Liksom förstärker ett bra eller dålig intryck med egen fyllning. Och jag undrar hur många av de här personerna man egentligen skulle ha rätt om ifall man fick chansen att ta reda på det. Det kanske är lika bra att jag aldrig får veta. Åtminstone kanske när tiden gått så pass att man nästan skapat en helhets-förutfattad (jorå) bild. Eller? 

Jag har ju faktiskt lyckats hitta både en sambo och några bättre vänner via nätet så risken kanske finns att man missar en bra pusselbit i ens liv?

Dags att sova, tror jag bestämt.... Eller ja, se några Criminal Minds-avsnitt, fundera över seriemörderi och sen sova.

Imorgon så!

Jag har varit sjukt effektiv den här veckan må jag säga. Alla vikarier har till sist gett tummen upp för arbetsplats, schema, avtal etc och jag har betat av min ganska gedigna "To do before vacation"-lista till ungefär 95% och för varje strykning av sak att göra har jag känt en större tillfredsställelse än vanligt (jag jobbar ju förstås alltid med listor). Som grädde på moset har jag fått flera sms från medarbetare som gjort glada tillrop och gett mig fina ord att suga på under min bortavaro. Då känns det ju som lite extra kul att komma tillbaka sen med det i bakhuvudet. Fina medarbetare är guld värt, och då inte bara för att få beröm förstås.

Så det ser då ut som att jag får ta semester efter morgondagen. Rapportering till försäkringskassan står kvar på agendan och det kunde jag som inte göra förrän imorgon då månadsbrytet varit. Jag har dessutom tagit på mig två semesterlediga kollegors rapportering också men jag har förberett allt så det ska gå fort att räkna imorgon. Har jag flyt kanske jag tom kan plocka ut lite flex på eftermiddagen (fast nu kanske vi inte ska gå händelserna i förväg).

Det känns konstigt att gå på semester och släppa allt till kollegorna som är kvar (som blir allt färre). De brukar säga att när man inte har nån vikarie men verksamhet som fortsätter att tuffa på som vanligt (dygnet runt dessutom) så har man egentligen inte riktigt semester. För du måste som arbeta i förväg före semestern och efter har du en massa att ta igen. Och under tiden försvinner inte direkt ansvaret heller. Det finns en del sanning i det. Jag klagar inte men nog hade det varit skönt att veta att nån tar vid, mer än för det mest akuta, när jag är ledig.

Men det ska bli sköna två veckor av ledighet. Sen ska jag ju in och jobba en vecka innan jag får fortsätta tre veckor till. Om jag ids så länge, vi får väl se. Och nästan inget står på agendan, det känns både lite tråkigt och lite skönt.

Snart semester hörrni!

Att vara prussilusktråkig

Mycket att göra, trötthet och det faktum att M har semester har gjort att det varit lite tid över för bloggen det senaste. Tänk att också det lyckas bli lite av en stress. Inlägg som stannar vid tankestadiet. Jag brukar hävda att jag är en ganska stresstålig person, och det hävdar jag fortfarande när det kommer till att ha mycket att göra. Jag kan ha många saker igång och på min lista, jag föredrar det till och med, men när jag inte känner att jag riktigt ha kontroll, att saker inte planeras eller håller min planering eller då jag helt enkelt måste vänta på att någon annan ska göra sin del, då upplever jag stress. Lite så är det väl nu.

På jobbet inväntar jag mest besked att saker ska gå i lås och fungera innan jag kan gå på semester på fredag. Jag har en lista med rent konkreta saker också som ska göras men det är inte alls det som stressar. Utan det där att vänta. Ett ord jag kanske avskyr mest av allt. Jag är inget bra på att vänta. Alls.

Och så är min på så många vis smått fantastiska livskamrat hemma på sin semester och plötsligt har min allt mer planerade eller åtminstone rutinbundna vardag blivit spontan och inte så planerad längre. Det är bra på många sätt men det tar också lite energi, inser jag nu när jag snudd på blivit van vid att bara ha mig själv att ha koll på under veckorna. Men hade jag levt helt ensam är risken att jag blivit alldeles för inrutad ganska stor. Med M i sitt liv är den risken rätt liten. Det planeras inte så mycket och även planer är lite till för att ändras. Projekt påbörjas men stannar upp och byts ut och i det där försöker jag skapa nån form av kontrollerad ordning. Till viss del är det frustrerande och besvärligt men samtidigt vill jag nog hävda att kombinationen är ganska bra. Jag vet inte hur bra det hade blivit om vi varit av samma skrot och korn?

Jag gillar spontaniteten men suckar över att vara den som måste hålla koll på planerna och säga stopp då det blir för mycket, glöms bort eller rusas iväg. Det är väl det jag hade önskat bort kanske; att behöva vara den tråkiga och ständigt snusförnuftiga. På jobbet såväl som hemma vinner nog både jag och andra (väl medvetna om det) på det ganska ofta men stundtals känner jag mig oerhört less på att vara jag.

Det finns en mycket längre text i mitt huvud om just allt det där märkliga som envisas med att finnas i mitt huvud. Att jag minns registreringsskyltar på bilar bättre än jag minns innehållet av ett telefonsamtal förra veckan. Och den ibland väldigt besvärliga förväxlingen mellan att jag behöver veta saker för ett inre lugn med uppfattningen att jag "alltid vill ha rätt". Men det får bli en annan dag det.

(Har ingen på riktigt uppfunnit den inspelningsbara tankeverksamheten än? Jag skulle verkligen behöva nåt som sparade de där funderingarna och formuleringarna jag vid ett senare tillfälle skulle vilja få ner i skriven text på något vis. Uppfinn!)

Äntligen fredag!

Att jobba med migrän är inget jag rekommenderar. Men så blev det idag. Jag hade hemsk huvudvärk och mådde illa men eftersom jag redan skjutit på ett möte med en medarbetare så ville jag inte behöva göra det igen. Och det funkade, även om det tog lite extra kraft just idag. Men migränmedicinen hjälpte ingenting den här gången. Den som funkade så bra sist. 

På eftermiddagen hade jag inga möten inplanerade och när jag insåg att jag satt och tittade på skärmen med ett öga stängt så fattade till och med jag hur tokigt det var att jag inte bara for hem. Väl hemma (efter en jobbig bilfärd i hällregn med migrän) dök jag ner i sängen och sov i drygt två timmar.

Sen har det känts betydligt bättre iallafall. Jag har fixat middag (på blandade rester) till mig och kokat fisk åt svansarna. Lite tung i huvudet är jag men illamåendet är borta och jag känner mig mer trött än något annat. Jag ska väl inte sitta här och hänga så väldigt länge till. Har chattat ett tag med M som snart är på väg hem från sin utbildning i Stockholm. Han bokade ett väldigt sent tåg av nån anledning så han har haft en massa dötid fram tills nu i stort sett. Jag vet inte hur han tänkte där riktigt, men hem kommer han ju nån gång i vart fall. Och hit upp imorgon.

Det ska regna hela helgen vilket på ett sätt känns ganska skönt. Då får man vara inne och måste inte göra så väldigt mycket. Den här veckan har förvisso varit något mindre pressande och stressig än förra, men stressigt nog ändå. Hela kontoret är uppstressat och hela chefsgruppen ser som hålögda ut. Det har varit mycket som hängt i luften ända till slutet, jag är fortfarande inte helt klar med min sommar, men i stort sett. Mycket är väl bra med att ikea och Avion öppnat i Umeå, men det har inte varit så bra för vårt vikarieunderlag... Men allt löser sig och jag tycker allt att jag har hittat fina vikarier även i år. De har bara varit lite svårare att vaska fram.

Nu blir det strax sängen och nån komediserie att vila ögonen på. Jag är generellt sett lite dålig på att sova gott när nån i familjen är ute och far (förra helgen var det Lil'sis jag oroade mig för tex) men jag hoppas att John Blund förärar mig med lite sömnsand (eller vad det nu var han hade) ändå. Det känns som att jag skulle behöva sova ett dygn i sträck ungefär. Godnatt!

Ekologiska, djursnälla och ytliga tips

Som oftast försöker jag vara så eko-handlande jag kan i min vardag. Ekologisk mat är inte längre speciellt mycket dyrare än icke-ekologisk tex (och ja, jag förstår att det inte är en ekonomisk möjlighet för alla, men definitivt för ett stor och växande skara), detsamma börjar gälla för ekologiska kläder och jag försöker ha ett miljömedvetet tänk även i annat. Jag skulle aldrig köra en onödigt stor bensinslukande bil, vi väljer vindkraft då elbolaget har det möjligt, jag källsorterar en massa etc etc.

Sen finns det ju en annan aspekt än den rent miljömässiga. Vi får i oss en väldig massa skräp då vi konsumerar icke ekologiskt. Jag läste en undersökning av frukt tex, och sedan dess har jag aldrig köpt en vindruva som inte odlats ekologiskt (de är speciellt duktiga på att ta åt sig av skräp), gifter i kläder känns inte vidare mysigt när man tänker efter (speciellt inte för de som behöver tillverka dem) osv.

Ett område som jag tycker är lite klurigt är när det kommer till hygienprodukter och smink. Deo går bra att hitta, så också lotion i viss mån (Niveas Pure & Natural-serie är ett tips, funkar tom på den här torrbollen). Tyvärr har jag hittills inte hittat ett schampo/balsam som inte gör mitt hår till tagel, så det är ett område jag fortfarande söker efter bra lösningar. Parabenfritt går bra att hitta, men inte helt ekologiskt. Och den här "No 'poo"-grejen har jag dock lite svårt för om jag ska vara ärlig.

Det jag egentligen tänkte med det här inlägget var att tipsa om ett sminkmärke jag blir alltmer nöjd med, Une. Jag hittade det för ett tag sedan då jag sökte efter en ekologisk mascara. Jag är lite kräsen med mascaror just, jag gillar inte när det kladdar eller klumpar och uppskattar en variant där jag inte behöver bry mig mer än de sekunder det tar att applicera, dvs den ska helst inte hamna under ögonen efter ett par timmar. Den jag just använt slut var Unes "3 in 1" och idag köpte jag "Volume Liner" som jag hoppas är lika bra. Jag har sedan tidigare även foundation-puder. (Une finns bl.a på Kicks och Åhléns).

När jag ändå tipsar kan jag nämna "Naked Lips" som gör fantastiska läppbalsam, och varför inte min grannes företag Malin i Ratan som gör tvålar (perfekta som present). Jag skickar också vidare ett annat tips jag ännu inte testat; Benecos, ett tyskt, ekologiskt lågprismärke som bl.a säljs här. Jag tänkte beställa några ögonskuggor och testa. Idag använder jag mestadels Body Shops som inte är ekologiska men djursnälla (ett annat krav jag försöker leva upp till), så ett märke som uppfyller båda delar och dessutom till en tredjedel av priset vore ju super om det dessutom vore bra, inte sant?

Några tips till mig?

15 år!

Idag fyller världens finaste Rosa Luxemburg-katt 15 år! Vi har hittills firat på sedvanligt vis (åtminstone är det det enligt katten Smilla) med kokt fisk på "födelsedags afton" samt kokt fisk på själva födelsedagen. Ska det vankas fisk även på "annandag födelsedag" måste jag se till att ta upp mer från frysen. Jag vet inte om man alltid ska lita på den där katten Smilla. Med tanke på att hennes jubileumsdag äger rum om bara några veckor kan det vara så att hon har nåt lurt i sikte...

Födelsedagsdamen tar åtminstone uppståndelsen med ro, lite som på "arkivbilden" ovanför. Hon ligger ute på den inglasade altanen där hon har koll på såväl grannens barn som ev revirinkräktande kattbesökare, dessutom är det lite svalare där än inne i huset. Hon var med mig och rensade (nåja) rabarberlandet förut och vi har suttit på trappen en stund och filosoferat om myggen och bråkskatorna. Jag tror och hoppas att hon lever nöjt och att hon får fortsätta göra så väldigt länge än. Vår bestämda "lilla" dam som alltid har en klar åsikt om "do's and don'ts". Bäst i världen, förstås. Så mycket kärlek!

Söndag

En ensam söndag idag som har varit riktigt skön. Det är väl det som kallas egentid? Började med en kopp te på bron tillsammans med soldyrkande kattdamer tills grannen kom förbi och bytte några ord. Jag rensade ett par rabatter som jag helt negligerat och som nästan växt igen, hemskt nog.
Sen åkte jag och Suzy (yeah, that's catching on) till stan och besökte en kvartersloppis. Min kollega och min chef bor på samma gata och var arrangörer och jag hade förhandstittat ut en blomlåda (blombänk?) som min chef skulle sälja. Vi hade en sån i huset tidigare men den följde med M ner till Sundsvall så då passade jag på att köpa en till. 60 spänn dessutom, rena klippet!

Den gjorde sig riktigt bra i hallen där uppe och min chili, busktomat och physalis fick en bättre plats att bo på än i det ljusfattiga hörnet på skänken i köket.

Efter loppisbesöket for jag in till stan en sväng och spenderade oväntat mycket pengar. Det är rea nästan överallt och jag som annars inte uppskattar reor hittade en del smågrejer. Köpte lite underkläder, en sjal, silverarmband och ett par örhängen från Pilgrim som det var halva priset på. Kom också hem med en ny ögonskugga, ett presentkort till svägerskan vars födelsedag jag helt missade i stressen förra veckan, samt ett par teer. Och en ny temugg att ha i bilen nu när jag har en bil med mugghållare. Då kan jag dricka morgonteet i bilen.

En lyckad och ganska trevlig shoppingdag för mig själv.

Suzy!

Bilstrulet då? Jo, jag lämnade in gammbilen med tanken att det bara skulle bytas bromsbelägg men det visade sig att det var bromstrumman bak som det var fel på. När den väl plockades isär så uppdagades en rad andra bekymmer uppepå det som behövde åtgärdas inom kort. Och så tror jag att det alldeles snart är dags att byta kamrem och vattenpump. Så ja, i runda slängar 20k i reparationskostnader i bästa fall, det var väl prognosen. På en bil som är gammal och som jag nu i ett par års tid har lagt en hel del pengar på i hopp om att "den sen ska hålla ett tag".

En sömnlös natt senare bestämde jag mig för att det inte var värt det så jag ringde upp mekanikern och stoppade det hela. Sa att de fick sätta ihop den bara så att jag skulle kunna köra den därifrån och senare till skroten. Och de höll väl med om att mitt beslut verkade vettigt. Jag fick ändå lägga 2k bara på att de kollat den och plockat isär och ihop den.

Sen har jag lånat bil ett par dagar tills det inte längre gick och slutligen hyrt en bil ett par dygn. Det blir ju inte helt enkelt sånt där strul när man bor 3,5 mil utanför stan och behöver ta sig till jobbet. Så ledig tid gick till att försöka hitta lösningar. Hur mycket pengar vill jag lägga på en bil? Vad är det jag egentligen behöver? Måste jag köpa drömbilen nu eller ska jag tänka mer ekonomiskt för att få andra möjligheter sen?

Jag kollade bilar på blocket och så hittade M en nere i Sundsvall som fanns på en bilfirma. Jag ringde och fick veta att den (om det nu var sant) troligen var på väg att säljas. Ingen tid att se den alltså så M fick uppdraget att provköra, tänka med Sara-hjärna och se med Sara-ögon och lägga handpenning om hjärnan och ögonen verkade nöjda. Så blev det. Jag tog snabbt ledigt halva fredagen och satte mig på ett tåg ner och voilá:

Möt sötbilen Suzy Suzuki! Visst är hon fin? Ganska så pytteliten och inte med världens drag under huven, men jobbar man lite med växellådan så är hon faktiskt ganska imponerande. Inte minst i stadstrafik. Då är hon riktigt vass att köra. Ingen dyr bil och dessutom billig i drift. Inte heller några särskilda lyxfunktioner men hon är ändå lite lyx för mig.

Inte helt oväntat är hon smidig att parkera. Ovan är från vårt stopp ungefär halvvägs hem igår då jag och M körde upp sötbilen. Det får plats två i en ficka nästan!

Lycklig som en jag-vet-inte-vad är jag över vad som på sätt och vis faktiskt är min första alldeles egna bil. Gammbilen var väl min första men den köptes först av M och överläts senare till mig, så det räknas inte riktigt. Men på riktigt har jag börjat bli lite sentimental över att behöva göra mig av med den. Nu står den på jobbet i väntan på ett beslut av nåt slag. Utbytt och lite kasserad. Det är väl åtminstone lite sorgligt?

Det blir ett kommande bekymmer till veckan. Just nu är jag mest bara glad över mitt nya förvärv.

Tre veckor

En riktig bilstrulvecka har det varit för min del. Och vid en tidpunkt då jag inte alls känt att jag haft tid att engagera mig nåt sånt. Jag har inte klart all sommarplanering på jobbet (tänk att det alltid ska strula till sig i sluttampen av nån anledning), jag har slutfört första delen av den chefsutbildning jag gått under terminen och så har det varit annat strul i livet som upptagit en del funderingstid.

Det börjar på riktigt kännas som att det vore fint med lite semester snart. Jag som gillar att jobba mycket börjar helt klart känna en viss längtan efter en paus. För att ladda batterierna, som det heter, och känna att inspirationen och orken att utveckla, stötta, strukturera osv åter är på hög nivå.

Men än är det några veckor kvar. Tre, tror jag bestämt. Sen har jag två veckor ledigt, går in och jobbar en och tar därefter ytterligare tre (om jag ids, annars två) veckor semester igen. Jag har ju rätt många semesterdagar sparade nu så jag kan unna mig fem veckor och ändå ha ett gäng kvar till ev senare behov. Det känns bra. Men jag får se om jag orkar ta fem, majoriteten av dem blir då M jobbar och jag har inte något inplanerat. Det kan ju i och för sig ändras, idéer finns förstås.

En vecka i taget!

Födelsedagshelg

Igår var vi iväg och firade bästa M:s födelsedag. Han fyllde år i fredags och då blev det just inte mycket firande. Han kom hem på kvällen och fick ett litet paket, sen somnade vi båda framför tv:n ganska tidigt. Klassisk fredagskväll med andra ord.

Men igår hade jag bokat bord på Skeppsviks Herrgård för oss, M:s föräldrar, syrran och Robin samt M:s systerson Alex. Det är en fantastisk fin plats vid havet där såväl ryktet som maten bara blivit bättre med åren.

M och fina syrran

Jag hade förbokat vegetariskt alternativ till mig och M och det visade sig vara en riktigt vinst. Vi fick varsina två förrättstallrikar med en massa godsaker på, det ena bättre än det andra. Följt av det fick vi ett antal mindre varmrätter dessutom så vi blev mer än nöjda. Vi erbjöds att även ta från det övriga i buffén som annars stod till bjuds för övriga men det fanns dessvärre ingen plats kvar i magen, jag blev hur mätt och belåten som helst! Jag kan varmt rekommendera att fara dit, inte minst alltså om du är vegetarian (men förboka i så fall).

Vegetarisk förrätt

Resten av helgen spenderades bl.a med att handla kläder till M för presentkortet han fick av mig i födelsedagspresent. Tre par jeans lyckades han få med sig från NollNitti vilket jag måste tycka var lyckosamt. Och välbehövligt. Vi var också och fikade på Tullgården här i byn som just nyöppnat för säsongen med ny arrendator. Det känns som ett lovande koncept som Maria som tagit över har tänkt sig och jag hoppas att det blir lyckosamt.