Kom på att jag kanske inte ens skrivit att M flyttar hem igen? Så är det i vart fall, han fick ett fint jobberbjudande i Umeå som han tackat ja till och nu kommer han hem igen. Det kändes lite läskigt till att börja med faktiskt. Fantastiskt roligt, förstås, men också lite läskigt. Och med tanke på hur många gånger han frågat om jag är glad, fortfarande vill att han ska komma hem etc, så har han nog känt det lite så med. Inte så konstigt kanske, det var ju lite ansträngt innan han flyttade. Men saker var annorlunda då, och jag ser verkligen fram emot att han kommer hem. Det är lite som att axlarna sjunker ner en bit då jag tänker på det.
Och han hade redan packat ner alla sina saker före förra helgen, trots att det är 1,5 månad kvar tills han ska lämna Sundsvall. Ett par tallrikar, glas och bestick kvar, lät det som när han berättade. Ivrig, med andra ord. Och jag tror väl inte att det bara är huset och katterna han längtar hem till.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar