måndag, januari 05, 2015

Det tar visst aldrig slut

Som en evighetsförkylning det här. Eller är det influensa jag fått? Jag har inte koll och det spelar väl ingen roll egentligen heller. Men nu har det gått två veckor sedan första feberkänningen och även om jag varit feberfri ett tag (tror jag, vem ids kolla ens vid känningar?) så är det inte så bra i övrigt. Det slog mig idag när låtsasmaken for till jobbet (för att få veta att hans avtalsområde inte hade arbetsdag alls idag) att jag med måste piffa till mig och fara iväg och agera ansvarsfull och åtminstone hyfsat snabbtänkt chefsperson om två dagar. Frågan är om det kommer att hålla. Jag har fortfarande hosta som gör att jag tror lungorna är på väg ut några gånger per dag. Vi får väl se.

Men jag är less att vara sjuk. Jag vill ut, jag hade velat gå på stan, träffa vänner och spela spel, umgås med Lil'sis och städa huset. Istället blir det just ingenting. Förutom halvdåliga filmer, Downton-rerun och en och annan stund med julklappsböckerna (när huvudet orkar med). Jag har nog fått i mig honung nog för att hålla världens alla bin sysselsatta ett år till och teproducenterna måste skratta hela vägen till banken. Ungefär så.

Drottningen av gnäll alltså. Men det börjar faktiskt bli bättre. Bara det att jag verkligen hade tänkt spendera mina lediga dagar på nåt helt annat. Det var länge sedan jag var sjuk i två veckors tid.

Inga kommentarer: