Ett "frihet från"-önskemål

Ikväll/inatt är det jobbdags igen efter en ledig helg. De försökte ringa ut mig sent i lördags kväll (jag hade tagit en öl framför datorn efter lyckat forumjobb så det gick ju inte) då personalen drabbats av magsjuka så det är med viss tvekan jag beger mig till jobbet ikväll. Jag hoppas att det inte är magsjuka där nu. Jag brukar ju inte drabbas av det (inte ens som barn), men efter jag förvånat insjuknade sist vinterkräksjukan gick på jobbet så är jag inte längre lika säker. Plus att man kan ha bättre nätter än att städa efter och lugna 12 magsjukor.

Till helgen har jag dessutom biljetter till Stockholm för mitt första möte med valberedningen som jag inte alls vill missa. Så jag hoppas på det bästa.

Halloween hade kanske varit en mer passande högtid?

Lagom till jul kommer en mindre önskad besökare, vinterkräksjukan. Jag har lite svårt att förstå rådet i artikeln att koka dricksvattnet, det känns lite overkill. Personligen tror jag att det inte är så mycket att göra. Får man det så får man det. Det är luftburet så utsätts man så är det ganska kört om man inte, enligt experten, har bra gener eller tur.

Förra året slapp vi det på jobbet, men i år är det nästan så att personalen väntar på att det ska komma. Jag har inte varit på jobbet på några dagar eftersom jag var ledig i helgen, men jag har inte hört något om att krigsfältet ska ha drabbat dem än. Jag hoppas att det håller sig borta över julhelgen iaf. Det verkar finnas på sjukhuset så bara de stoppar utskrivningarna till oss kanske vi har en chans. Jag minns med fasa året innan när hela avdelningen fick det och halva personalen var däckad vilket innebar att det knappt fanns folk där att ta hand om de sjuka patienterna. Kaos, var ordet. Jag hoppas vi slipper det i år. Verkligen.

Om det trots allt händer så hoppas jag att vår kommun likt en del andra vårdarbetsgivare snart bestämmer sig för att bjuda på karensdagen man straffas med för att man tar hand om kräksjuka patienter...

Sliten eller kräksjuk?

Åh, vilken dag det blev... Kom hem strax före åtta efter jobbhelgen som gud glömde (eller vad sägs om att bli nypt, vriden i armarna, få en macka upptryckt i ansiktet, tvingas lägga oroliga direkt på en madrass på golvet i korridoren för att ha koll, söka boenden som låst in sig på en grannes toalett etc etc). Somnade inte på en gång, det liksom susade i huvudet. Vaknade vid elva och kände mig konstig. Satte mig upp och fick sen tokspringa och kräkas. Mysigt. Som tur var (för mig, inte för han) var Mattias här, han satt och jobbade i vardagsrummet, så han fick en stund senare liksom fiska upp en svettig, gråtande Sara från badrumsgolvet som mest ville dö.
Jag var helt övertygad om att jag fått den berömda kräksjukan först, men det kändes inte riktigt så ändå. Och några timmar senare nu så är jag nästan säker på att det inte är så. Jag känner mig inte alls sjuk. Magen morrar lite, men i övrigt är jag ok. Bara jävligt sliten, tror jag. Det har varit lite mycket jobb, mycket oro, mycket Fi-stress ett tag nu och det i kombination med en kosthållning som vem som helst skulle få skörbjugg av så kanske det med facit i hand blev lite mycket.

Jag önskar verkligen att styrelsemötet i Sthlm inte var imorgon, så att jag hann landa och känna efter ordentligt. Men jag har min icke ombokningsbara biljett till tåget imorgon förmiddag och jag utgår i nuläget från att jag far. Jag kan inte med att missa mötet om jag bara är sliten, och jag hade sett fram emot ett par semesterdagar i storstaden. Men vi får se. Om jag känner mig sjuk får jag bli hemma såklart. Råd någon?

Jag vill inte...

...flyga jag vill inte flyga jag vill inte flyga... Usch, varför gör jag såhär? Fast det finns tidsmässigt inget annat som går om jag ska vara med på båda mötena i Sthlm i helgen. Jag måste faktiskt.

Lite stökig natt på jobbet också, verkligen alla (utom en) var vaken och uppe någon gång under natten. Dessa eviga konstiga samtal man har om allt möjligt, lirkande och övertygande om att "jo, den där sängen är din, det går bra att sova där", eller "det är din fot som ligger i sängen, ingen annans", som jag hade inatt. Känns också som att hela jobbet lite spänt inväntar den beryktade vinterkräksjukan nu också. Vi har fått veta att den väntas ha sin kulmen veckan före jul, så det känns som att en repris på förra årets kräkkaos under julhelgen kan vara att vänta. Gott. I år ska jag banne mig inte bli sjuk! Jag har inte råd att betala sviterna för det, helt enkelt. Karensdag och sjuklön för att man torkat efter andra på arbetstid, det känns rättvist det.

Ja, jag borde fortfarande sova några timmar till, men det är lite att ordna innan resan så det hinns inte med helt enkelt. Nu har jag i vart fall återfått min mobil som jag varit utan sedan i måndags morse, så lite mindre handikappad känner jag mig.

Stockholm nästa.

Mera jobbgnäll..

För att fortsätta gnälla så kan jag ju nämna två saker till som det småpratas om på min arbetsplats om nätterna. Det första är det orättvisa i att ob-tillägget är samma för oss som jobbar natt på helgen som de som jobbar dag. Av någon anledning är det mer obekvämt att jobba nätter än dagar i veckorna, men inte på helgen. What's that all about?

Det andra är att vi mer eller mindre inväntar första utbrottet av vinterkräksjukan. En stilla förhoppning om att det inte ska ske dagarna före jul som förra året, vilket innebar att i stort sett hela min avdelnings anställda (och deras familjer) låg hemma och spydde hela julen. Jag jobbade helgen före, då det första sjukdomsfallet inträffade och "lyckades" därför bli sjuk redan på måndagen.
Samtidigt bävar vi alla såklart inför detta. Ingen extra personal sätts in (förrän det blir riktigt kris och personalen i det närmaste strejkar). Att ensam vara ansvarig för 12 (förra året var alla utom en sjuk på min avdelning) kräkande, diarréande, kraftigt förvirrade och i en del fall aggressiva pensionärer flera nätter i sträck är ingen picknick, tro mig. Och blir man då dessutom sjuk själv av detta får man betala med en karensdag och sjuklön som tack för hjälpen...

Samtidigt som vårdanställda diskuterar detta, berättas det i lokalmedia att kommunen väntas redovisa ett budgetöverskott, som moderaterna vill använda till att sänka skatten i kommunen. Eh..hallå? Kanske vi skulle lägga dessa pengar på de vårdanställda som fått ta den absolut största smällen av de besparingar som gjorts den senaste tiden i kommunen? Höj lönerna, ge oss riktig friskvård, ge oss lite uppskattning som känns riktig och gör att det känns meningsfullt att hela tiden ge så mycket av sig själv på jobbet igen.

Till sommaren väntas ett flertal pensionsavgångar hos oss. Jag har svårt att se att det kommer att bli rusning till de tjänsterna... Och så kommer det att fortsätta om inget görs för att höja statusen på yrket. Av de tre nattjänsterna som finns på min avdelning har jag varit där längst. Under mina dryga tre år har inte mindre än 7 personer funnits på de andra två platserna. Det talar sitt tydliga språk i hur det kommer att bli framöver, tycker jag.