It might be silly but it's my desire

Paniken steg just när jag insåg att jag inte hade mobilen i fickan och när jag varken hittade den inne eller i bilen och inte heller hörde den när syrran ringde så kom oron på riktigt. Jag har säkert bara glömt den i lägenheten i stan men att jag inte skulle ha saknat den förrän nu känns konstigt. Jag är ju nästintill sammanväxt med min älskade Desire. "Åk om du inte kan släppa det", säger M men det är ju tokigt. Åka 9 mil för att kolla efter en mobil som troligen ligger på bordet hemma.

Men om den inte gör det då?

Vår även i Umeå

Idag har vi kanske den första riktiga vårdagen i Umeå, solen är väldigt efterlängtad och parkbänkerna var välutnyttjade. Tog en lite längre promenad längs med älven när jag gjort mina ärenden på stan, och det var väldigt skönt. Ska bli ännu skönare när det blivit barmark. Nu var det mest slask, vatten och halka på gångbanorna.

Testade radion i mobilen för första gången. Handsfreelurarna är lite för stora för mina små öron och jag lyckades inte riktigt lista ut hur jag bytte station utan att behöva öppna telefonen, men annars funkade det ganska bra. Hade ipoden haft radio hade den varit optimal, men det är klart, mobilen har jag ju alltid med mig.

Nu har jag ätit sen lunch och slöat en stund framför svt play. Var lite nyfiken på Tuva Novotnys nya serie 183 dagar, en dramaserie om några dokusåpakändisar. Jag är väl inte jätteimponerad kanske. Budskapet går fram men det fängslade inte direkt. Synd.

Nu ska här göras lite nytta en stund.

Sara surar över bio

Så, jag har haft en slappardag; en varva ner dag efter min korta folkilskna stund igår kväll. Och det var skönt. Mattias och jag har sett en massa tv-serier på datorn, jag har egentligen bara varit ute en kort stund då jag tog en promenad in till stan och hämtade bilen.

Jag vet inte om jag blivit folkilsk, Joakim försökte just övertyga mig per telefon om att jag nog bara haft otur med biobesökarna, låt oss hoppas att det är så. Vi hamnade nämligen naturligtvis bakom ett gäng mobilkära människor igen. Tjejer den här gången(fnittriga dessutom, som inte verkade förstå handlingen med tanke på deras högljudda frågor, av förklarliga skäl säkert...). Med ljusstarka displyer som bländade varje gång de skulle kolla ett sms eller visa de andra nån bild. Suck. Ja, jag borde ha sagt till dem men jag vet inte om det hjälpt. Det var andra som hyssjade men inte heller det tycktes hjälpa. Tröttsamt. Och jag blev irriterad även om jag försökte ignorera det. Precis innan hade Mattias och jag nästan bestämt oss för att försöka se bröderna Coens nya film då den har premiär på onsdag, men efter det här besöket så sa vi nästan unisont efteråt att man kanske ändå skulle skippa det.

Jag vet inte vad som hänt med bio, tidigare var det nästan uteslutande mys, men nu känns det som att jag retar mig på en massa saker, men kanske främst detta:

1. Det är skräpigt. När Raimond och jag gick i fredags och en ur personalen skulle presentera premiärfilmen sa han allra sist "Och så är vi tacksamma om ni slänger skräpet i soptunnorna när ni går ut". Jag kollade snabbt på de soptunnor som stod vid utgången och kunde föga förvånad se att de redan rann över av skräp från tidigare filmvisningar. Och där jag satt fastnade fötterna i utspild läsk.
2. Det är reklam i säkert 20 minuter, och inte längre bara för nya filmer utan för en massa löjliga produkter som jag inte vill ha, speciellt inte när jag sitter på bio. Varför betalar jag så mycket för att se en film om jag ändå blir fullproppad med reklam? Brukar det inte vara antingen eller?
3. Att folk har för låg IQ (och/eller EQ) för att se film. Man håller inte tyst, sms:ar, fnittrar osv. Och det har inte bara med åldern att göra, tro mig. Att folk skulle få för sig att filma av filmen (vem som nu skulle vilja ladda hem en skakig cam-version från nätet?) det gör man allt man kan för att förhindra. På Bond-premiären i Sthlm hade man tom vakter under föreställningen som skulle kolla efter sån utrustning. Men att se till att biobesökarna får en bra upplevelse, det står kanske inte så högt på listan?

Ja, jag har väl passerat nåt slags förstadie till surtant, men allvarligt. Betalar man 100 spänn för en filmupplevelse måste man väl kunna få ställa lite motkrav?

(Och vad gäller påslagna mobiler så har jag svårt att tro att någon som behöver teleslinga alls kan gå på bio numera, nästan ingen tycks ju fatta att stänga av dem helt. Kul att sitta med det ljudet i öronen...)

Att ha ständig jour

Jag har hamnat i onåd hos föräldrar. Mattias hade inte sin mobil med sig och jag valde att ha en kväll utan min mobil igång igår kväll och det går ju inte för sig. Någon kunde ju ha valt att dö just precis då. Det känns som att syftet med mobilen har blivit lite omvänt. Från början uppfattade jag det som att det var till fördel för användaren; att man inte skulle behöva vara i närheten av en fast telefon för att kunna ringa. Nu känns det mer som en walkie talkie, eller en gps-sändare. Man ska hela tiden finnas i andra änden, alla ska alltid kunna få svar på var man är, vad man gör osv. How did that happen?

Konsten att få in Dolly Parton i Svenska kyrkan...

Jag kan ha varit rekordtrött igår morse när jag for hem efter jobbet. Alldeles yr var jag. Det berodde väl iofs troligtvis på lågt blodtryck, men ändå. Jag var nöjd över min korta väg hem iaf, kan jag säga. Sen spenderade jag större delen av dagen med att vara trött, sova eller halvdåsa som vilken katt som helst. Vaknade som vanligt för tidigt av att telefonen ringde, så resten blev lite rubbat också. Snart ska jag återgå till det vanliga och våga stänga av ljudet. Jag har levt i två månader med mobilen nästan fastopererad på mig, det måste jag nog sluta med. Men omständigheterna har varit såna.

Dagens mål är att diska och städa lite här, samt att besluta vilka psalmer som ska spelas på begravningen. Det sistnämnda är inte helt enkelt faktiskt. Varför jag sitter med det? Ja, tydligen är jag den enda med en psalmbok hemma och som dessutom känner till några psalmer överhuvudtaget. Efter alldeles för många söndagar i kyrkan som tonåring (jag sjöng i kyrkokör) minns jag i vissa fall till och med psalmnumren.. Dessutom ska det bestämmas ett par låtar som in- resp utgångsmusik utifrån det som pappa tyckte om. Vilken country-låt passar på kyrkoorgel? Ja, det kan man undra. Men det ska jag försöka få till idag.

Skulle egentligen hunnit med att umgås med Anna också, men jag har varit lite seg i starten idag så det får väl bli senare i veckan.

Oh Felia

Telia är smarta. De har erbjudanden ganska ofta som går ut på att du får sms:a gratis eller ringa billigare om du laddar ditt refillkort med minst 250 kr senast ett visst datum. Problemet med det är bara att det inte någonstans via webben, kontokort, internetbank etc går att ladda sitt refillkort med annat än ett jämnt hundratal. Alltså måste jag i praktiken ladda 300 kr för att kunna ta del av "erbjudandet". Om jag hade haft ork hade jag skrivit och ifrågasatt dem, men det får bli en annan gång...

Biten

Inte så händelserik dag idag. Grabbsen sov länge, Mattias för att han satt uppe till tidig morgon och spelade World of Warcraft, Tobias för att han såg på Star Wars till sent. Sen åkte vi in till stan en sväng, hämtade en vindruta som Tobias beställt till sin MC, handlade mat och så skulle ha bytt ut min nya mobil (den har en lös knapp) men de hade fortfarande inte fått in några av den modellen.

Under kvällen har vi först ätit god mat, Tobias och jag har spelat Mahjong (vi börjar få koll på det även om vi är ganska övertygade om att vi inte spelar helt som man ska..) och Mattias har fortsatt sitt WoW-spelande. I stan hämtade vi också hem Mattias gamla laptop som han sen lyckades laga. En halv katt satt i fläkten... Så nu sitter de båda vid varsin laptop och spelar WoW och köket fylls av allehanda skumma grymtanden, kvävda skrik och andra ljud.

Jag kan inte vara sämre. Jag måste ju se what's the fuzz about. Så jag håller på för fullt och installerar WoW även på min dator. Även om jag är skeptisk till att betala för att spela ett spel man redan betalat för.. Men, det verkar onekligen ganska spännande. Vi får väl se. Jag brukar inte bli så långvarig. Fastnade för några år sen i Command and conqueror, men annars har det varit enklare spel för min del. Har lite svårt för att hänga med i alla turer kring dessa fantasy-världar. Jag tänker lite för logiskt, antar jag. Har lite svårt för alla turer i Sagan om Ringen-filmerna ibland också. Jag är egentligen mer för att köra och kvadda bilar i spel, childish-spel med raceande disney-liknande figurer och annat. Och så Worms förståss. Favvospelet ever (nu även i bra format till Linux!).

Jag får väl återrapportera när jag spelat ett tag. Ikväll orkar jag nog bara med att installera. Får spela imorgon, om det ska fortsätta vara gråmulet och småregnigt ute.

Ny mobil!

Körde in Mattias till jobbet igår, han hade arbetsmöte inplanerat sedan ett tag så han fick bryta semestern en stund. Lät lillebror sova till 10 (han verkar ganska trött, skulle tro att han behöver sin semester också) och sen åkte vi in till stan kring lunchtid. Vallade Tobias i en massa olika mobilaffärer utan att egentligen komma så långt. Men efter ett mycket klokt råd av den kunniga personalen på Cyberphotos kundtjänst så hade jag väl nästan bestämt mig. Så nu har jag köpt en ny mobil:

Det fick bli en SE Z710i, även om jag hade smått förälskat mig i K810i. Men eftersom inte ens den kameran skulle kunna vara det jag egentligen ville ha så ville jag inte lägga ut nästan 1500 extra för det. Istället ska jag försöka spara ihop mig till en kompaktkamera istället. Eller vänta tills dess att mobilerna har så pass bra kameror att det är värt att lägga pengarna på det. Det lär nog bara dröja något år.

Satt igår iaf och försökte få till den nya telefonen, men det var inte så enkelt. Jag fick inte till funktionerna för mms och annat (som jag nu då är ensam i Sverige om att inte vara van med..) och hann inte gå igenom alla funktionerna. Tobias och Mattias konstaterade ganska snart att något skramlar i den samt att batteriet blev tokvarmt och att vi borde åka in och byta den. Typiskt. Så det får bli en ny resa till stan idag då.

Mobilvirrande

Nu åker vi och köper dig en ny mobil, sa Mattias, antagligen trött på mitt velande och högt tänkande kring min framtida mobil. Jag hade, trodde jag, i stort sett bestämt mig för vad jag ville ha; en Sony Ericsson K800i, för den eminenta kamerans skull. Hittade ett schysst pris på Clas Ohlsson, så vi åkte.

Väl i stan eskalerade bara velandet. Jag får verklig ångest över att köpa något som kostar så mycket pengar. Nästan en halv månadslön, my god! Men jag hade ju tänkt lägga en del av skattepengarna på en ny mobil, och en ny mobil behöver jag. Den jag har, har jag haft i kanske 6 år, den avslutar samtal lite som den känner och en del annat skumt. Eller som Anna uttryckte det för ett tag sen: -Du har ju inte ens färgskärm!

Från början har jag varit inställd på att jag vill ha en vikmobil, men inser att det inte finns någon med de kvalitéerna som jag söker. Alltså får jag gå med på att inte se så business ut.

Problemet visade sig vara att det finns en nyare variant av ovan nämnda mobil, 810i, som ska vara i stort sett samma men med något modifierad efter klagomål på 800i. Jag har tyckt att den nyare är fulare, knapparna är fula. Men efter en stunds tryckande och klämmande insåg jag att jag nog gillade dem bättre. Och linsskyddet var bättre, och ljudet något bättre. Men är det värt 700:- mer? Det är frågan...
Och när jag då är uppe i det priset så kunde jag få en Nokia N73 för exakt samma pris...vill jag hellre ha en sån? Samma Mpixel men med Zeiss-optik..

Tre minuter innan telia-butiken skulle stänga trodde jag att jag hade bestämt mig för en 810i men fick hjärtklappning (det är sant!) och bestämde mig för att vänta. Jag gissar att Mattias himlade med ögonen bakom min rygg. Om inte så borde han ha gjort det... Men det är svårt! Några tips?