Vikten av personlig framtoning i rätten

Har ägnat en liten stund åt rapporteringen från Arboga-rättegången igen. Det var ett tag sedan nu. Mest för att det faktiskt känns som att inget nytt kommit fram alls sedan tingsrätten. Kan inte låta bli att tänka att det precis som i tingsrätten fortfarande känns väldigt fattigt och inte alldeles övertygande vad gäller bevisföringen.

Någonstans tror jag att om den åtalade kvinnan bara kunde förmå sig att svara lite vettigare eller artigare åtminstone, på frågorna så skulle betydligt färre kanske se henne som klart skyldig. Om hon inte framstod som så weird och otrevlig så tror jag att läget skulle vara lite annorlunda. Jag menar, vem vill ens tro henne?

Personligen känner jag också att jag blir alltmer benägen att se henne som skyldig, och det trots att inget nytt framkommit. Bara hennes attityd har förstärkts egentligen. Sen är jag ingen jurist så jag kan inte uttala mig om bevisen egentligen, men visst hade det varit tacksamt med lite teknisk bevisning på plats osv? Ja, det här är väl ett sånt där läge där man önskar att den åtalade gör nån slags vändning och kommer med ett erkännande efter en tid i fängelset. Men det känns inte särskilt troligt.

I bakvattnet av uppståndelsen

Dagen efter all uppståndelse kring förundersökningen verkar det mesta ha lagt sig lite. Jag ställer mig fortfarande frågande till den uppfattning som tycks ha spridits i media om att människor laddar hem FUP för at se på bilderna. Det är ett väldigt olustigt antagande. Förundersökningen är på nästan 2000 sidor, om jag inte minns fel, och när jag fortfarande följde debatten på bl.a flashback (jag ledsnade sen på allt tjafs) så var den absolut vanligaste kommentaren att man hoppat över sidorna med bilderna, och en varning på vilka sidnummer de fanns på, las också ut. Så "gottandet" som bl.a Beatrice Ask talade om har jag då inte sett några tecken på. Vilka sorts människor som sen igår laddade hem FUP kan jag inte svara på, men reklamen för att det var möjligt stod media och barnens pappa faktiskt för. Och jag tror att resultatet hade vem som helst kunna räkna med.

Ikväll finns han tydligen igen i media; i Kalla fakta. Jag tycker att det börjar bli lite konstigt med all denna "extra" media, det får jag säga. Jag vet inte riktigt vad som är syftet med det längre.

Kalla fakta ikväll ska väl handla om att pappan inledningsvis blev häktad för morden på sina barn, ett polisingripande som jag inte alls tycker är konstigt faktiskt. Snarare tror jag att det hade skanderats om tjänstefel om man inte gjort det. Han hade/har ett väntande åtal för en tidigare misshandel av mamman, flertalet som förhördes direkt efter dådet uppgav hans namn som den enda de kände till en hotbild ifrån (något annat namn nämndes inte vad jag minns) osv. Så det var inte alls bara statistik som gjorde att man tittade mest på honom först.

Nåväl, låt oss hoppas att mediacirkusen kan ta ett slut snart. Åtminstone tills dess att det är dags att ta upp överklagandet i hovrätten.

Billig journalistik

Läste att Pirate Bay hamnat i blåsväder igen. Men den här gången är jag mer än annars beredd att stå bakom dem. Det handlar om förundersökningen från Arboga-fallet som sedan en ganska lång tid finns att ladda hem där (och på en hel del andra ställen också, bör tilläggas).

Om vi nu bortser från allt otäckt som finns i dokumentet och fallet bakom för en stund, så tycker jag att expressens rapportering av just detta är väldigt onyanserad och lite snaskig (på erkänt kvällspressmanér). Tpb målas ut som oetiska och otrevliga, men man "glömmer" att lämna ut all information. Det viktigaste; förundersökningar är offentliga handlingar i Sverige om man inte beslutat om sekretess, vilket inte är gjort i det här fallet. Alltså är undersökningen kanske det mest lagliga som ligger på Tpb. Att be dem censurera något som tingsrätten samtidigt delar ut (men då till självkostnadspris för en bränd skiva) är faktiskt lite absurt. Ska det vara privatpersoners uppgift att censurera offentliga handlingar? Den som man i så fall bör vända sig till är väl polisen?

Jag kan förstå att föräldrarna tycker det känns väldigt otrevligt att bilder från obduktionen av deras barn finns ute, det kan jag verkligen inte säga mycket om. Men jag vet inte om det nödvändigtvis är värre för att de finns på Tpb än att de lämnas ut direkt från Tingsrätten. Krasst sett så är det lite så det funkar med offentlighetsprincipen. Och av väldigt tragiska orsaker har hela familjen hamnat mitt i denna princip. Jag vet inte om jag tycker att bilder av liknande slag ska börja sekretessbeläggas, det är väldigt svårt att säga. Det finns poänger med offentlighet. Samtidigt tror jag att det är få som ägnar bilderna någon längre titt öht.

Över lag är det just nu artikeln som sådan jag reagerar över. Att man sjunker så djupt att man utnyttjar det här fallet och familjens sorg till att ytterligare måla ut och kritisera personerna bakom Tpb som oetiska, hemska människor utan att ge hela historien. Om det nu stämmer det som skrivs att Tpb bett "bonusmamman" att "sluta tjata" så är det naturligtvis ett onödigt dåligt beteende av dem. Men så illa som artikeln i övrigt är gjord tar jag det inte för säkert att det finns mer bakom den delen heller. Visste de vem de svarade? Fanns det en anledning till ordvalet "tjata"?

Nej, jag tycker nog att det här var ett lågvattenmärke av Expressen.

Edit: Ser att även andra som TV4, SVD och DN skrivit om samma sak, också utan att faktiskt nämna att detta är en handling som "vem som helst" kan beställa från tingsrätten, och inte något som finns exklusivt hos The Pirate Bay.

Om bitska krönikörer och tveksamma nämndemän

Läste en krönika av Leif GW Persson i Expressen idag om den här nämndemannahistorien i Arboga-fallet. Den är kanske som väntat ganska dryg och elakt ironisk, men jag får erkänna att jag ibland gillar hans lite dryga sätt att föra sig på. Det är i vart fall inte konstlat och luddigt:

"Med en av nämndemännen, moderaten Cecilia Uggla, var det dessutom så praktiskt att hon kommit till insikt om den åtalades skuld redan innan rättegången tagit sin början."

Mer tyket än så kan det nog inte bli. Grejen är att han gör en viktig poäng i sin krönika; det hela liknar faktiskt inte rättssäkerhet. Jag lekte med tanken idag att vi hade haft ett omvänt läge; att en svensk kvinna hade stått åtalad för barnamord i ett annat land där liknande konstigheter upprepat sig. Hur hade vi sett på det landet och dess rättssäkerhet?

Jag står tillsammans med dem som länge varit tveksamma till systemet med nämndemän där politiker utan juridisk utbildning ska sitta som domare brottsmål av blandad komplicerad natur. Lika lite tror jag på den jury-tjänst man har i USA. Jag tror att det är nästintill omöjligt att inte ta hänsyn till sina egna känslor i vissa fall, speciellt då man inte har möjligheten att falla tillbaka på en juridisk kompetens.

Och så ställer jag mig fortfarande lite frågande till om det verkligen ska räcka att bevisa att en åtalad har ljugit om olika saker när man inte kan bevisa att lögnerna innebär att denne befunnit sig på brottsplatsen? Nä, jag tycker fortfarande att det finns för många frågetecken i det här fallet.

Skyldig tills motsatsen bevisad? Eller hur var det nu...

Apropå nyheter så följer jag med ganska stort intresse rättegången om Arboga-morden. Jag tycker den är lite märklig, det finns egentligen ingen substans i den. Det mesta är indicier, som inte heller de verkar vara så starka. Visst, den anklagade ljuger som en häst travar, men det gör en inte automatiskt skyldig till två mord. Det kan ju finnas en anledning till lögnerna, vad vet jag? Det enda som tycks vara kartlagt hyfsat är att hon mer eller mindre förföljt sin ex-pojkvän, men inte heller det är olagligt. Hur många har inte sökt efter sina ex på nätet, sett dem på avstånd på nån konsert etc? Jag tror inte heller att hon är den enda som ljugit om en graviditet, om hon nu har gjort det. Nu tror jag att hon är skyldig, även om jag inte är fullt övertygad, men jag får nog trots det säga att det skulle kännas märkligt om det inte krävdes mer än vad som hittills lagts fram, för en fällande dom. Skillnaden mellan medias rapporter och de delar jag läst på nätet ur förundersökningen skiljer sig också skrämmande ofta; det känns som att media åter har dömt någon på förhand och vem är behjälpt av det?