Måndag och klämdag. Imorgon är det nationaldag och ledig dag. Välbehövligt, skulle jag säga. Jag är fortfarande inte i någon god form, jag hostar som en tok till och från. I helgen var det absolut jobbigast om nätterna. Jag ville låta M få sova så jag klev upp varje gång och försökte hålla mig undan (vilket är svårt i ett så litet hus utan dörrar...). Söndag natt/morgon var det som värst. Då varvade jag mellan att kräkas slem och desperat leta lösningar på sidor som rekommenderade kolloidalt silver till typ allt.... (Och tycktes ha löst "cancerproblemet" med lite bikarbonat och c-vitamin, minsann!) Så pass less var jag.
När M kom ner i köket på morgonen satt jag i kökssoffan och sov med huvudet på köksbordet över datorn invirad i min snuggie. Helt slut. Då hade jag, utöver viss överdosering av receptfri hostmedicin, gurglat med väldigt salt vatten, druckit vatten med bikarbonat och ätit honung med sked.
Det kommer och går. Idag har jag sluppit de där riktiga hostattackerna och jag har faktiskt sovit hyfsat inatt. Jag är trött, har ont i magmusklerna och är riktigt less. Jag valde att arbeta hemma; steg upp och började vid sju och jobbade fram till efter lunch utan paus för att få det viktigaste gjort och flexade sen ut och la mig i soffan. Lyckades sova i nästan tre timmar, vilket kanske kommer att kosta ikväll men det är ju ledig dag imorgon så strunt samma. Planen var egentligen att klippa gräset men det regnade så det blev ju istället de bästa förutsättningarna för en riktig tantlur...
Nåt som dock skiljer mot att vara på jobbet är att jag trots hostan faktiskt kan andas utan den där ständiga astmakänslan som jag hade på jobbet förra veckan. Det känns lite oroande.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar