Slö dag idag, jag tror att semestern börjar sätta lite rot nu. Jag har tappat dagarna, vänt en del på dygnet och drömmer inte lika ofta stressdrömmar om jobbet. Just i morse dök det i och för sig upp ett par jobbfunderingar men jag försökte snabbt putta undan det med argumentet att mina kollegor säkerligen hör av sig om det är nåt jag behöver veta eller besluta.
Däremot tänker jag en del i större drag kring arbetet. Lite framåt, hur saker ska bli, vart det är på väg och om jag är på väg nånstans och hur målbilden i så fall ser ut? Jag har inte svar på något av det där men jag tror att det kan vara bra att reflektera i vart fall. Så länge det inte blir för mycket. Jag ska ju ha semester och koppla bort (inte av?) mig lite.
Ibland känns det lite som att jag närmar mig nån form av, jag vill inte skriva ålderkris för det känns inte som en kris, mer som nån form av summering eller reflektion. Det känns plötsligt så tydligt att jag är vuxen (hur galet det nu är av en soon-to-be 37-åring att skriva), att människor omkring mig är yngre och att våra funderingar inte alltid är de samma längre. Det känns som att jag står vid så många vägskäl ibland, att jag måste välja, och en viss panik över att jag inte vet vad jag kan välja. Men att tiden liksom håller på att ticka ut på sina håll. Jag vet inte om det låter helt galet, men det är bästa sättet jag kan förklara det på. Och det här med att välja har ju aldrig riktigt varit min tekopp. Det känns stressande och obekvämt.
Det låter väl konstigt och mest troligt så kommer allt vara som vanligt när jag ser tillbaka på det här om ett halvår eller år, men något i mig säger mig ändå att jag står inför en del förändringar. Och jag vet inte om det är önskvärda sådana eller inte.
Sara flum är tillbaka, blog readers beware....
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar