Party animal

I helgen som gick var jag och M bjudna på en av hans kompisar-från-förr:s 40-årskalas. Det var riktigt trevligt. Mest familje-präglat men det blev lite mer "festande" framåt senare kvällen. Vi började ute i trädgården med lite skumpa, snittar och en något oväntad badmintonturnering. Som jag vann, kan ni tro det? Måste erkänna att jag är lite stolt över det. Jag stukade nog några egon när jag vann i min korta klänning och gamla tunga Doc Martin's. Födelsedagsbarnets far berörde ämnet flera gånger sen under den fortsatta kvällen, haha.

Det var trevligt folk och trevliga diskussioner. Jag har, fortfarande och kanske till och med ökande, svårt med människor som passerat onykterhet till att vara fulla. Onykterhet kan jag ta, men när det börjar bli mer och mer av "silly talk"; när uttrycken blir yviga och osammanhängande, eller när människors personligheter börjar skifta, då märker jag att jag blir irriterad. Jag kan inte hjälpa det. Det gäller dessutom nästan oavsett vem som blir så, jag blir irriterad, vilket jag inte alltid lyckas dölja så bra. Så länge det är roligt och lättsamt kan det gå bra, men när det växlar från det så har jag så svårt för det. Jag vet inte, jag borde kanske jobba på det. Speciellt då jag alltmer sällan själv dricker nåt särskilt. Skönt nog så är det sällan M passerar den gränsen numera, möjligen för min skull, det vet jag inte. Men det uppskattas, hursomhelst.

Det var kul att vara iväg på fest, det händer läskigt sällan nuförtiden. Sen kanske vi ska utelämna att den här soon-to-be-tanten var trött och gäspade redan en bra bit före midnatt. Som enda nykter bland de sista på festen, ska tilläggas. Men klockan hann bli två innan vi var hemma, det måste väl vara godkänt för en lördagkväll?

Söndagen gick mestadels i slöandets tecken. Vi låg i sängen större delen av dagen, och såg tv-serier, slumrade och busade med blandade katter. Till och med Alice, som fick lov att vara ute tills vi kom hem mitt i natten på lördagen, höll sig inne nästan hela dagen och sov gott vid fotändan av sängen.

Bra helg! För kort som vanligt, men bra.

Det går framåt-nedåt, del 17

Lil'sis var både upptagen och förkyld idag och jag kände mig ganska seg så jag hoppade över den tänkta simningen idag och for hem med sikte på att återinviga gåbandet igen nu när det börjar bli både mörkt och kallt (och jägartätt) ute. Det gick ju sådär.

Inte nog med att jag hade tre nyfikna småsvansar som verkade tro att bandet var en ny kattbädd, när jag väl lyft bort dem och börjat så stannade den och pep högt nästan direkt med ett felmeddelande blinkande. Testade att starta om ett par gånger men samma resultat. Typiskt.

Det får bli simning imorgon.

Jag har faktiskt inte tappat bort motionen och matpassningen. Inte helt. Jag lämnade appen därhän under semestern, plus nån vecka till, men därefter har jag faktiskt kommit igång ganska bra igen. Jag simmar igen 2-3 gånger/vecka och räknar kalorier minst 5-6 dagar i veckan. Promenaderna har det blivit mindre av däremot. Och det går inte så fort nedåt som jag hade hoppats men utöver de 1,2 kg som jag faktiskt gått upp under semestern så har jag gått ner ytterligare ett drygt kilo till. 1,5 kvar till det stora delmålet. Sen är planen att gå ner ca 7kg till.

Jag träffade en gammal kollega för nån vecka sen som utbrast direkt att jag gått ner mycket i vikt. Det var faktiskt väldigt roligt och en riktig ego-boost. Jag ser det nämligen fortfarande inte själv direkt. Vilket är lite konstigt eftersom jag i veckan letade fram och utan problem drog på mig ett par jeans som jag hade då jag träffade M för typ 14 år sedan. De var dock inte så snygga, eller snarare inte så bekväma i formen, så jag tror att jag nöjer mig med att ha haft dem en dag. Och jag köpte två blusar i förra veckan i storlek 40 som satt alldeles bra. Inte 46 längre utan 40 alltså. Win!

Jag skulle så gärna vilja köpa ett par nya, snygga jeans. Nånting annat än de flertal likadana svarta Dr Denim-låtsasjeans (jeggings/leggings?) i superstretch utan framfickor som jag sportar nästan varje dag. De är supersköna men jag har länge längtat efter ett par riktigt snygga blåjeans. Men jag vet inte om jag är där än, om jag skulle bli nöjd. Och kanske dumt om jag tänkt gå ner mer i vikt förstås.

Det var dagens kanske inte superintressanta rapport från förändringsfabriken :)

Noel

Vi har hållit på länge med att hitta namn till våra nya familjemedlemmar. Jag tyckte att det kanske var M:s tur att namnge då jag redan hade gjort det med de två äldre eftersom de följde med mig in i vår lilla familj. Smilla är döpt efter filmen/boken (Smillas känsla för snö), Rosa Luxemburg efter just precis den personen och Alice är döpt efter Alice Babs, har vi fått veta. 

Nu har alla tre kattungarna fått sina namn och nu jobbar vi på att arbeta in så att de kan börja lystra till dem. En av nykomlingarna presenterade jag på instagram/facebook ikväll:

Noel är döpt efter Noel Fielding, en brittisk komiker/artist/skådis som vi båda gillar mycket, som verkligen har "ett eget id" och som känns som en positiv förebild. Först tänkte vi döpa honom till Noam efter Chomsky men M fällde avgörandet till Fieldings fördel. Det är ju nästan samma lika namn...

Sömn och syre

Igår kväll försvann internetuppkopplingen just som Idol skulle börja. Surt. Speciellt eftersom det blåste och var typiskt höstväder ute vilket innebär att det inte hjälpte att stoppa i antennkabeln i tv:n. Digital-tv är inte direkt fantastiskt här ute. Det blippade bara så jag fick helt ge upp tanken på tv.

Jag hade hemsk spänningshuvudvärk dessutom och la mig därför tidigt istället, men datorn som lite störningsljud (vilket jag måste ha för att somna) och sov antagligen redan just före kl 22. Det är kanske något jag borde göra oftare, tänkte jag idag. Oftast somnar jag kring eller just efter midnatt och klockan ringer 06.20 (men jag vaknar av någon anledning nästan alltid fem i sex) vilket kanske ger lite väl lite sömn i längden. Kanske är det därför jag alltid vaknar och känner mig helt slut och har börjat snooza, vilket jag aldrig gjort förut?

Lite bättring på sömnfronten alltså. Jag får jobba på det. Och så ringde vårdcentralen och sa att de bestämt att jag ska byta astmamedicin till lite starkare cortisonpreparat. Sömn och extra syre alltså, det blir höstens grej?

Bortahelg

M hade missat att han hade beredskapshelg så det blev en lite tråkig överraskning i torsdags kväll. Men det var okej, jag hade tusen saker att göra och det blir inte riktigt tid (och framför allt inte ork) under veckorna så det skulle bli en sån helg. Praktisk. Jag brukar annars inte ha lust att storstäda på helgen när väl M är hemma, och vi har alltid tusen saker planerade.

Men som nästan alltid; fredag kväll kom ett meddelande med en fråga om jag inte ville komma ner till Sundsvall istället. Lite trixande på lördag förmiddag så hade jag kattvakt, hunnit slarvstäda över huset, fyllt hjärtat med dåligt kattsamvete och åkt till stan för att hoppa på ett tåg.

Det blev bara ganska exakt ett dygn men det var vad jag behövde. En mysig helg med kärleken; otvunget utan förbestämda planer, jag fick sova ut och vi hann se film, äta skräpmat och fönstershoppa på ikea. Och det verkade inte som att svansarna hade haft det så illa heller när jag väl kom hem. De var keliga, ungarna lite övertaggade och Alice lite missnöjd över att ha behövt ha en innehelg. Och jag kände mig boostad inför en ny jobbvecka. Gott så.

Smoothie-frukost

Helgen som gick skaffade jag mig ytterligare en köksmaskin; en smoothiemaker. Kanske lite onödigt då jag redan har både stavmixer och matberedare. Jag for faktiskt först i syfte att hitta en mugg att ha smoothie i på väg till jobbet på mornarna, men det blev alltså en maskin istället. Med tre muggar inkluderade som du sätter på mixern och blandar direkt i.

Planen är att försöka börja äta frukost. Som det är nu är kostintaget inte så bra utspritt över dagen, vilket i sin tur gör att jag på kvällen alltid har en massa kalorier kvar av dagens pott. Som inte sällan går (åtminstone delvis) till en skål glass eller nåt annat...

Jag testade den idag för första gången, eftersom jag skulle jobba hemma, var uppe tidigt och hade en massa tid. Det blev sådär. Tänkte köra enkelt med naturell havre-gurt, frusen banan, en skvätt juice och lite kokosflingor. Det blev för mycket yoghurtsmak och ganska syrligt över lag. Med för mycket kokos (sjukt många kalorier i så små flingor!).

Jag kanske skulle leta upp lite recept och börja så. Jag tänkte bara att det vore smidigt med en "släng-ihop-frukost-to-go" som jag inte behövde planera så mycket handlande till. Övning ger färdighet?

The Big Sick (2017)

Jag tänkte fortsätta ha min blogg i nån slags innehållslig röra och tipsa om en film jag såg på förhandsvisning på bio i måndags; The Big Sick (2017).

Manus är skrivet av Emily Gordon och Kumail Nanjiani och filmens handling är löst baserad på hur de två träffades. Nanjiani spelar sig själv medan Gordons roll spelas (med den äran) av Zoe Kazan. De är lika omaka som maka på nåt vis, och jag gillar det.

Jag tror, men kan ha fel, att det var ganska länge sedan jag såg en nygjord romcom som faktiskt var både rolig, lite sorglig och romantisk med precis lagom balans mellan de tre. Men den här passade väl in i formen. Jag skrattade gott flera gånger (dvs den klarade av Kermode/Mayos The Six Laugh Test ganska fort), mer än vad jag förväntat och jag kände mig på riktigt underhållen när jag reste mig från biostolen.

Jag hade bara hört filmen nämnas på ovan nämnda filmpod så mina förväntningar var inte så höga. Som vanligt det bästa utgångsläget. Jag hade antagligen klippt den aningen mer (det blev lite rundgång mot slutet) och jobbat lite extra på att få bort det ibland malplacerade småleendet som Nanjiani lite för ofta bjöd på. Holly Hunter gör filmens kanske bästa prestation som Emilys mamma och har förvånansvärt bra kemi med Ray Romano som spelar hennes make. Adeel Akhtar gör en riktigt bra insats i den lilla och tystlåtna rollen som Kumails bror och Zoe Kazan är en perfekt känslomässig bergochdalbana.

Så jag tänker inte berätta så mycket om handlingen nu, tror jag. Och skippa trailern, det här är en film du mycket väl kan gå och se utan att ha så mycket koll på. Tro mig. Betyg 4-/5