De korta telefonköernas dag

Idag hade jag gjort en kort lista över saker som behövdes göras. De tre översta var telefonsamtal. Först ringa ComHem och säga upp telefonen där eftersom jag aldrig använder den utan bara betalar nästan hundra kronor varje månad för att blandade försäljare och undersökare ska kunna ringa och lämna tomma meddelanden på min svarare.

ComHem tycks ha tagit åt sig av kritiken som lämnats angående deras kundservice. De var nästan övertrevliga redan på de förinspelade valen och under väntetiden (som var under 2 minuter). Jag fick sen prata med en man som också han var len som socker och hela tiden upprepade mitt förnamn (fick nästan ruggiga kopplingar till ljudboken jag lyssnar på där det förekommer en ibland märklig överanvändning av ett visst förnamn). Men han löste mig från telefonen, om 3 månader iaf, och gav mig även tips på att mitt bredbandsavtal är uråldrigt och att det finns stora fördelar med att binda om det. Fast han var übernoga med att inte vara pushig; "Ska du flytta inom ett år, Sara, så kanske det inte är nån bra idé".

Nästa på tur var ICA-banken som skickat mig ett nytt kort till ett nytt konto jag inte bett om. Där var väntetiden också kring 2 minuter men istället för trevliga informativa meddelanden fick jag lyssna på skränig orgelmusik av sällan skådat slag. Det gjorde ont i örat att ha telefonen nära. Kvinnan som sen svarade var också hon trevlig (även om hon inte använde mitt förnamn någon gång alls) och kunde efter en stund hjälpa mig att reda ut det nya kortet. Det visade sig att min ex-ex-sambo (vi talar mitten av 90-talet här) ansökt om ett kort och då hade tydligen det vi hade gemensamt för en istid sedan legat kvar. Så när de gav honom ett nytt fick jag automagiskt ett nytt också, trots att jag sedan år tillbaka delar ett med M. Rörigt, men det löste sig det med och jag fick klippa kort.

Sist, men jobbigast, ringde jag och sa upp mitt fadderskap hos Barnfonden. Jag har tänkt göra det sedan länge då det kostar en del och mina autogiron till blandade välgörenheter är lite för höga för min ekonomi. Sist jag hade det på en to-do-lista kom det samma dag (och jag skojar inte!) ett handskrivet litet brev från pojken i Brasilien där han frågade varför jag inte hört av mig. Ont i hjärtat gjorde att det ströks från listan den dagen. Men nu fick det bli gjort, hur hemskt det än känns. Jag tycker fortfarande att i stort sett alla kunde ge någon procent av sin inkomst till välgörenhet, men mina procenter har varit lite för många ett tag nu. Det är min skrala ursäkt.

Men trots allt känner jag mig lite duktig som betat av telefonköeri från min to-do-lista idag. Lite.

Medvind

Telefonen är fungerande igen. Hulahula!

Sara tänker positivt

Argn, min telefon är trasig! Alltså den "vanliga" som jag aldrig använder men skaffade då mitt tidigare styrelseuppdrag innehöll en del telefonmöten. Eftersom det bara är marknadsundersökare som ringer på den försökte jag säga upp den när jag avgått ur styrelsen men blev då erbjuden att få den utan abonnemangsavgift istället, vilket jag tveksamt gick med på. När comhem-räkningen kom igår såg jag att de nu börjat ta betalt för den plötsligt igen. Jag får väl göra ett nytt försök att säga upp den helt enkelt.

Men, just den här veckan behöver jag den då jag ska göra intervjuer per telefon. Det blir för dyrt via mobilen helt enkelt. Och då fungerar den alltså inte. Jag har haft den avlagd i evigheter och när jag skulle ladda upp den så ville den inte. Den fick nya fina laddningsbara batterier men ville inte ändå. M pillade med den och så plötsligt började den ladda, varpå jag trodde den var okej. Men när jag skulle testa ljudet idag så får jag ingen kopplingston och när jag testringer hit från mobilen så ringer den inte. Crap. Måste hitta lösning innan imorgon eftermiddag. Får sätta mig i Nalle Puh-ställning och fundera...

Telefonfunderingar

Mitten av månaden och räkningarna börjar trilla in. Tillsammans med en massa erbjudanden som jag naturligtvis inte är intresserad av. Jag ställer mig fortfarande frågande till alla dessa utskick jag fått från postkodmiljonären; har de inte fattat att jag inte är intresserad? De skulle spara en massa pengar (som de kunde ge till välgörenhet, vilket de annars gärna skryter om) på att skapa ett speciellt jäkla postkod-nix man kunde registrera sig på. Jag lovar att vara först om möjligheten fanns.

Jag har fått telefon- och bredbandsräkningen från ComHem också. Funderar allvarligt på att lägga ner det här med fast (ip-) telefon. Den här månaden har jag ringt för mer än andra månader och ändå landar själva samtalskostnaden på 6 kr och 4 öre. Inte så mycket om man tänker att själva tjänsten kostar 59 spänn. Argumentet har hittills varit att det är bra med en vanlig telefon då vi har telefonmöten med styrelsen, men jag vet inte om det håller längre. Jag får hitta en annan lösning eller försöka (igen) ta reda på vad det kostar att använda mobilen till det. Det lär väl inte landa på 59 kr oavsett. I övrigt använder jag knappt telefonen alls. Dels hade jag problem, fram tills för en månad sen kanske, med att nätet gick ner ideligen vilket innebär att telefonen inte heller funkar såklart, så jag vågade sällan chansa. Dels så ringer jag nästan uteslutande till andra mobiler vilket gör att jag i stort sett ringer gratis från min egen mobil. Och på den fasta luren ringer bara telefonförsäljare som tagit sig igenom Nix, undersökningsgrejs och Mattias mamma när han inte svarat på sin mobil på en halv dag... Det är de enda faktiskt. Ja, får väl ta tag i det där kanske.

After möte igen

Note to self: Innan jag nästa gång tackar jag till att vara sekreterare under ett telefonmöte så bör jag kolla upp om det går att använda min hemtelefon på annat sätt än som man brukar; alltså hålla i luren med ena handen... Handsfree är att föredra i såna situationer, jag lovar. Det känns så efter två timmars möte. Speciellt då det samtidigt ska tittas i beslutsunderlag och hinnas med att skriva i toppfart.

Ja, det var ett bra möte ikväll i vart fall. Även om vi fortsatte trenden med att vara precis beslutsmässiga. Frustrerande, men jaja. Imorgon är det ett nytt telefonmöte med styrelsen. Mycket möten blir det...

Telemarketingterror 2

Och just det, två samtal hittills idag med tyst i luren från telefonnumret jag skrev om igår. Verkar ju spännande...

Telemarketingterror

Jag har äntligen (med lite hjälp förvisso) kopplat in min pipande telefon. Och sedan dess har det närapå ringt konstant. Ja, kanske inte konstant men det kändes så. Jag har vaknat åtminstone fyra gånger idag av att det ringt. Jag har inte gått upp, men kollade numren när jag sedermera gjorde det. Två olika telemarketingnummer (eller liknande) tycks ha ringt mig återkommande under dagen. Googlade på det ena som visade sig vara känt för att ringa folk flera gånger om dagen i flera veckors tid, men när man lyfter luren så är det ingen där. Låter som trakasserier i mina öron. Vi får hoppas att samma sak inte händer mig.

För att vara på den säkra sidan så ringde jag nix telefon men för att spärren ska gå igenom måste jag först ringa dem igen. Tidigast om två dagar, men senast om fyra veckor. Lite konstigt sätt att säkerställa att det är jag som äger numret jag ringer ifrån, men whatever.

Vardag

Vardag mitt i helgen plötsligt. Dags att jobba igen. I år låg min långledighet (schemalagd för nattpersonal var tredje vecka, i mitt fall var sjätte) mitt för julen vilket var ganska skönt. Men nu är det dags igen och jag börjar som vanligt med helg. Jag hoppas det blir en hyfsad helg, att all hysteri kring julen har lagt sig. Man märker direkt när julgrejerna kommer fram på avdelningen att det blir lite mer oroligt bland de som bor där. Det sitter väl i.
Som alltid när jag inte jobbat på en vecka så känner jag småpanik över att jag kanske inte ska komma ihåg vad jag ska göra. Det brukar också lika vanemässigt försvinna samma sekund jag kommer in ombytt på avdelningen. Trots det, samma lilla orosmoln innan.

Snart nytt år. Jag vet ännu inte min nya lön, och det ryktas ju att de ska ha höjts ordentligt. Vi får väl se. Jag är inte med i kommunal så jag är lite försiktig i mina gissningar. Jag vet dessutom inte heller om min tjänstgöringsgrad är neddragen nu som chefen förvarnade om lite innan, vi får väl se. Jag måste fylla ut den med något i så fall. Jag hade också en förhoppning om en förändring, men vi får väl se. Jag skulle verkligen behöva lite nya uppgifter, nya rutiner och ny fart.

Telefonen jag köpte kan vara både ledsen och trasig, jag får inte koll på den alls, trots att jag följt användarmanualen till pricka. Jag gav upp för en stund sedan när den mest ville pipa. Kanske Mattias kan titta på den eller så får jag lämna igen den imorgon. Och ja, nu har jag köpt trälim (som var dyrare än jag kunnat gissa).

Nu mat!

Trälim for God sake!

Fick ett spel och for till stan för att byta Mattias skjorta (som nu fanns i rätt storlek) samt gå på Clas Ohlsson och köpa trälim så att mitt vardagsrumsbord kan sluta gunga. Provade med mina nya verktyg igår, men se det blev inte bättre.
Väl på CO blev det dyrare än väntat. Jag köpte cd-hållare till pärm så att jag kan organisera mina brända skivor, impulsköpte en stjärna till julgranstoppen (ska man ha har jag hört) och gjorde slag i saken (säger man så?) och köpte den svarta fina, trådlösa telefonen jag tittat på så länge, med telefonsvarare. Det fick bli en julklapp till mig själv. Även om kontot tyckte sådär om det så tycker jag nog att jag gjort mig förtjänt av det. Den var inte så jättedyr ändå, runt 400:-. Har precis kopplat in den och dessvärre så låter den konstigt när den laddar. Får se om den är kaputt eller bara lite ledsen. Snart ska iaf även de som inte ringer mig via Gizmo kunna nå mig på en hemtelefon!

Väl uppackad hemma så inser jag att jag däremot inte köpte något trälim