Riktiga vänner växer inte på träd

Det finns helt klart personer som liksom nästan känner på sig när det är bra läge att göra sig påmind. Finns det nåt finare att få en dag då man känner sig lite halvusel, lite ifrågasatt, lite för duktig, lite ensam, lite för allt-möjligt, ganska ful och framför allt rätt trött? Det damp ner igår kväll i precis rätt tid, på nåt vis. Nästan så att den här vetgiriga gamla häxan blev lite tårögd en stund.

Annorlunda tradition

En företeelse som repriseras årligen torde inte vara en större överraskning ändå tar det varje år ett tag innan jag lyckas identifiera den. December-bluesen. För en sådär tre veckor sen bara konstaterade jag för mig själv att jag mådde riktigt bra och var hyfsat nöjd med tillvaron, även om allt var långt ifrån perfekt. Men sedan dess har jag tvärtom känt mig negativ, trött och less. Trodde det berodde på höstförkylningen, tungt på jobbet, mycket jobbande osv, men jag tror inte riktigt det. Igår när jag blivit ledig landade jag i nån slags dysterhet som hänger i lite.

Varje år är det så. Trots att jag gillar hösten, vintern och att kura i mörkret (men ogillar julen, förvisso). Varje år känns det lite tungt. Varje år börjar jag grotta i de där delarna som inte är riktigt som jag vill om det så är bitar av mig själv eller mer externa saker. Och jag får väl göra det ett tag då. Att motarbeta det brukar inte bli bra.

Jag behöver nåt kul att se fram emot. Nån liten pytteförändring nånstans. Jag vet inte vad.

Edit: Läser ikapp på blogrollen och inser att jag nog inte är alldeles ensam.

Lågvarv

Plötsligt blev jag alldeles toktrött och tung i huvudet. Läste ikapp lite bloggar och kände mig dessutom lite hängig och låg efter det. Lite okänt varför. Eller ja, jo lite iaf.

Huset är iskallt på nedervåningen men jag ids inte gå ut efter ved och bråka igång järnspisen i köket. Då måste ju den passas sen och så kommer jag säkert noja över brand när det ska bli sovdags. Ett varmt bad vore ju ett alternativ men jag ids inte heller dra igång den apparaten med renskrubbning av badkaret osv (det behövs nämligen). Och när jag stod i badrummet tänkte jag att jag åtminstone borde ha haft det färdigstädat ikväll så att jag kan ta det lugnt med det stökiga köket imorgon (som inte bara är kök utan även innehåller blandade ditflyttade grejer pga renoveringen, samt som alltid en halv datorpark). Men jag ids inte. Tråk-Sara, helt enkelt. Eller låg-Sara.

Jag ids nog inte ens göra nåt att äta fast magen ber om annorlunda. Jag vill mest av allt bara krypa ner under tjocktäcket med kattfamiljen ovanpå, en mysfilm på datorn och en gigantisk kopp te bredvid. Så får det kanske bli. (Helst av allt skulle det ju funnits någon varm person bredvid också, men hey man kan ju inte få allt?)

Vad hände med farten? Och dagen?

Jag vägrar tro att det är höstdepp på g

Jag behöver inspiration! Inte hysteriskt käck inspiration från folk som aldrig ser grått utan inspiration på min nivå (ego-Sara). Jag behöver goda vänner som fikar och tycker om mig, jag behöver bekräftelse, extra kärlek, förståelse och överseende. Jag behöver resa bort, byta jobb, bli vacker och läsa fler böcker. Jag behöver färre komplikationer och nån som hackar bort isen och ser film med mig under en filt. Ska det vara så svårt?

"Är kverulant en biverkning?"

En riktigt slö dag. Det susar konstigt i huvudet och jag är, surprise surprise, trött. Har i vart fall kört lite disk och ett par tvättmaskiner. Sen har jag suttit i bilen en del igen. Tur och retur Norrbyn och hämtat upp M och hans arbetskamrat från gårdagens festligheter. De verkar haft trevligt. Det är fint där ute, även när höststormarna viner som idag.

Lite grubblande idag dessutom. Känner mig allmänhet ganska låg. Men det går väl till sig. Det hjälpte dock tillfälligt att lyssna på Mammas Nya Kille i bilen. Hysteriskt kul! Jag hade nästan glömt det, måste ladda hem deras program och lyssna. Dessa norrländska pojkar är komiska genier. Hoppas de släpper alla sina program på skiva.

Nej, nu ska jag nog ge vika och lägga mig i sängen och glo på spindelväven i taket en stund. Återkommer.

Go'middag!

Jag har en liten down-period uppenbarligen. Men små saker spelar då allt större roll. Ikväll improviserade jag ihop middagen och även om det kanske inte såg proffsigt ut så blev det faktiskt väldigt gott, vilket upprepades flera gånger. Och jag sög åt mig berömmet som en svamp.

Jag har länge varit sugen på kantareller men då jag inte kommit mig iväg för att plocka vare sig det eller bär i år så fuskade jag och köpte ett par hekto på affären. Sen smörstekte jag dem med lite strimlad purjo. Blandade det med nykokt matvete, färsk babyspenat samt machésallad. Till det stekte jag halloumi och ringlade lite crema di balsamico över tallrikarna. Inte så tokigt av en som annars inte är alldeles hemma i köket.

Blue tuesday

Blå dag idag. Känner mig superhängig, har ingen lust till något alls utan vill mest gömma mig i mörkret, eller nåt. Hm. Det går väl över. Har väl trots det varit ganska duktig idag. Inte minst så steg jag upp medan det fortfarande var förmiddag. Och så har jag storhandlat, betalat räkningar, diskat och så dammsugit då. Plus en del annat smågrejs. Lite duktigt. (Jag försöker verkligen peppa mig själv idag, det märks va?)

Nu ska jag istället sätta mig och söka en bra off-hand med bra spellpower till min nya fina holy-mace. =)

Sunkhelg

Hm, jag har en lite dålig helg trots bra start på fredagen (jag kanske overdid it). Jag känner mig lite hängig, håret hänger fett och oborstat, jag har konstant gått runt i sunkkläder (som jag dessutom mest bara hjälpligt kamoflerade då jag var på affären igår kväll...) och känner mig i allmänhet ganska... o-hot. Sömnen är konstant fucked up och kosthållningen är lite skakig. Till veckan måste jag ordna upp mig lite. Det är alltid speciellt svårt på helgen om Mattias är här (vilket han nu varit sen långt före jul btw) eftersom han inte heller sover eller äter som folk när han är ledig. Nej, ändring onsdag morgon när jag går av jobbet.

Jag har ju sett lite film om nätterna så jag ska försöka sätta mig och skriva om dem senare kanske. En del intressant faktiskt. Annars blir det ju mycket skräp mest. Men först ska jag köra till Ratan och co-vattna blommorna och kolla läget där.

Hjärnspöken

Nej, inte har jag blivit sjuk men hängigt känns det. Vet inte vad som är fel. Känner mig lite märklig. Vaknade och kände mig nästan ledsen imorse, med huvudet fullt av gammalt skräp som jag tänkt varit färdigältat sedan länge. Vet inte, kanske är nån slags hormonell felsnurr, har dessutom känt mig konstant hungrig sen i tisdags, vilket har varit smått plågsamt att inte ge efter. Eller så är det det faktum att jag åter kommit på att det antagligen blir jul i år igen som barrikaderat sig i hjärnbarken. Hm, Sara behöver en promenad innan städandet tar vid, tror jag.

Soup for the soul

Lite hängig idag. Trött, frusen och hängig. Med en stegrande "jag-är-tjock"-obsession (som har eskalerat stadigt ett par månader och enbart resulterat i att jag gått upp i vikt...). Plus den goda nyheten om kostnaden för bilreparationen då. Som om han kände det på sig kommer Mattias hit med en kasse full med grönsaker och rotfrukter och kokar just nu soppa i mitt kök. Nästan så att jag blir lite gråtsjuk.