Är Israel det enda krigsförande landet?

Har tillbringat en del av morgonen till att läsa nyheter. Mycket handlar om Gaza just nu och den ofattbara lidelse som människor drabbas av as we speak. Många vill agera, eller vill att andra ska agera och det är bra, men ibland känns det som att debatten hamnar lite ur spel.

Jag tycker absolut att Israel är den största boven här, offren är alla de civila som (på båda sidor) drabbas av ett ofattbart lidande. Och visst är säkerligen blockader och bojkotter en väg att visa att omvärlden inte accepterar det som händer. Men jag kan inte låta bli att fundera över varför man gör så stor skillnad på krigsförande länder. S-kvinnor säger idag enligt en artikel i Svenska Dagbladet att de vill stoppa en kommande tennismatch mellan Sverige och Israel eftersom man anser att "Sverige inte ska spela mot ett krigsförande land". Jag är med er, visst, men hur är det egentligen med tex USA? Är inte det ett krigsförande land? Varför behandlas inte de på samma vis?

Istället fortsätter Sverige att t.om sälja krigsmaterial till USA, vilket enligt en svensk policy inte får ske med krigsförande länder. Då har man dock lämpligt (antagligen med dollartecken i ögonen) bestämt att USA inte alls är i krig, tvärtemot vad resten av världen (inkl USA själva) säger.

Missförstå mig rätt; jag tar inte Israels handlingar i försvar på något vis, tvärtom, men vi kanske inte ska glömma andra krigshärdar och andra krigsförande länder i vår iver att undvika de hemska bilderna på lemlästade och förtvivlade människor vi just nu ser överallt. Fortfarande dör människor i Afghanistan, i Kongo, i Irak osv. Och vi bör se på alla överlägsna, krigsförande länder med samma ögon oavsett vilken makt de besitter i världen, oavsett hur mycket pengar vi riskerar att förlora på det.

Det meningslösa lidandet

Jag måste erkänna att jag på många sätt försöker undvika att läsa alltför mycket om det som händer i världen just nu; inte bara det som är huvudrubriker om Gaza utan även andra oroshärdar. Det blir så svårt att leva, så svårt att känna att det finns en mening med saker. Jag vet, jag är sån. I perioder kan jag göra konstruktiva saker av det, men ibland vill jag bara ge upp den här planeten. Som sagt; det finns för många idioter.

Men det är svårt att hålla sig undan. Just nu tycks man mer eller mindre "tävla" i debattartiklar på tex newsmill om vilken sida som har mest rätt att göra si eller så, om hur historien ser ut, vem som borde sluta först osv. Och jag måste säga att jag kommit till den lite ologiska punkten vad gäller just Gaza att jag har lust att skrika "who cares?" till folk. För det känns så. Det spelar ingen roll längre vem "som började", vem som gjort vad eller vem som är mest elak. Det är dags att sluta bara. Vakna upp och inse att ni massmördar barn. Och då spelar det ingen roll vems barn, vilken sida man anser att de barnen står på eller vilken religion deras familjer tillhör. För de är barn.

Ja, jag vet att jag just nu köper hela den mediala grejen att ha trasiga eller döda barn på löpen, men jag kan inte stå emot just sådant. Jag blir så jäkla less. Och ja, jag vet att konflikten är så långt mer komplicerad än att man kan säga "sluta, vi måste lösa det här på ett annat sätt", men det spelar ingen roll. Det räcker nu. Generationer har dödat varandra och just nu verkar det som att man försöker hindra nya generationer att ens bli till. Spelar då egentligen någonting i själva sakfrågan någon roll? Ja, säkert, men måste det vara så?

Just nu får ni inget smart politiskt analyserande utav mig i frågan. För det känns på nåt sätt så oviktigt. Jag bryr mig, men jag orkar inte bry mig helt för då skulle allt annat bli så väldigt meningslöst. Och det är ingen behjälpt av.

Söndag och Gaza

Söndag redan. Känns som att det var julafton alldeles nyligen. Det ser ut att vara ganska skönt väder ute. Sådär kall, gråblå himmel, men klart och ganska ljust. Ska ta mig ut en stund sen. Sitter och småkikar på skidorna, dricker te och läser nyheter. Lite seg idag, men det får vara okej. Snart blir det riktig fart på dagen.

Jag skulle kunna skriva något om de hemska attackerna som sker i Gaza igen. Men jag vet inte vad jag ska skriva. Jag förstår det inte. Och jag ser inte slutet riktigt. Det känns bara riktigt tragiskt och det är svårt att förstå vad människorna i området går igenom just nu.