Vår minsting Nemi (jag vet inte om hon är yngst men hon är sannerligen minst i storlek, vår lilla minikatt) fick som för sig att trappen var läskig nu under julledigheten. Vi var antagligen inte hemma när/om något hände men plötsligt så ville hon inte gå upp längre utan satt nedanför och jamade då hon ville bli hämtad. Vi insåg att hon var själv på nedervåningen ganska länge om kvällarna tills hon till sist antagligen kände sig ensam och ville komma upp. Hennes kloka mamma Alice insåg samma sak och började sen vara där nere med henne och göra nya sovplatser, klok och uppoffrande som hon är.
Vi trodde först det var nån idé hon fått men vi märkte att hon kloade sig fast ganska bra då vi bar upp henne. Och försökte vi sätta ner henne i trappen så skakade hela hennes lilla kropp av rädsla. Antagligen så har hon busat i trappen och farit emellan trappstegen, det var mellan dem hon kikade med skräck i blicken. Nedåt gick däremot bra, vilket annars borde vara läskigare. Så hon var här uppe på kvällarna men gick ner när hon nån gång under natten behövde lådan gissningsvis för varje morgon har hon legat på en filt på torktumlaren då vi kommit ner.
De sista dagarna har vi försökt att öva med henne, lite ambivalenta över vad som faktiskt skulle funka som "bot". Men hon har bara fortsatt vara rädd. Vi har successivt provat släppa ner henne längre och längre ner i trappen och försökt hålla henne på ett trappsteg medan vi klappat henne. Men det har känts tveksamt om vi lyckats nåt.
Ikväll plötsligt när hon varit ute och busat med ena brorsan och grannkatten Marx så kom hon in glad i hågen och efter ett tag hoppade hon plötsligt upp i soffan där vi satt. Jag frågade M om han burit upp henne men det hade han inte. Så hon måste ju ha gjort det själv. Hon såg så stolt och nöjd ut, som att hon på riktigt övervunnit något stort. Sen gick hon plötsligt upp och ner i trappen helt (till synes) obehindrat och hängde oss i hasorna precis som förut. Nu ligger hon i fåtöljen bredvid Alice och ser helt avslappnad ut. Sötfröken vår.
Vi som hann börja prata om att bygga om trappen till och med.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar