onsdag, december 06, 2017

Orosmaskinen

Jag är så trött igen. Som att huvudet inte riktigt kan ta igen sig. Har ofta spänningshuvudvärk igen. Jag märker att axlarna återkommande är i spänt läge och när jag trycker på dem så strålar det långt ner i ryggen. Jag har fortsatt ont i magen lite till och från, men inte alltid på samma vis. Den där hälsoångesten jag skrev om är för tillfället fokuserad på just magen, i bakhuvudet finns de tre fallen av olika typer av cancer i magtrakten som jag känner till i en hyfsad närhet av mig bara i år, där två inte längre finns bland oss. Det ger mig panikkänsla. Och, antagligen, magvärk och gissningsvis en del magkatarrkänningar. Jag måste antingen släppa det eller ta reda på om det är nåt. Jag söker ju nästan aldrig för nåt då jag tänker att det mesta är inbillning (och ofta är det) och då jag knasigt nog är rädd för att få veta att det är nåt, då jag av nån anledning alltid tänker att det skulle vara något massivt och ostoppbart.

Kanske jag borde följa rådet jag fick; föra nån slags dagbok för mig själv och sätta en maxlängd för hur länge jag får oroa mig innan jag faktiskt ringer och bokar tid.

Det är lite lättare att sortera funderingarna kring framtid och den lilla rastlöshet jag känner kring det. Där kan jag strukturera upp nån slags plan att följa, åtminstone vad jag själv kan göra för att ta reda på mina valmöjligheter. Men jag skulle behöva lägga lite mer tid på det. Istället för att oroa mig för annat. Det tar alldeles för mycket energi.

Inga kommentarer: