Men mini-heja mig idag; jag har äntligen varit åter på simhallen igen och räknat vändor. Eller ja, det tappade jag bort rätt snart så apple watch fick göra jobbet åt mig. Men hursom så känns det som en liten vinst.
Igår funderade jag över om jag kunde känna igen det ryggonda och kom fram till att det var samma känsla av trötthet och ömhet som jag återkommande hade innan jag började äta bra och träna, dvs simma. Så slog det mig att det var fem veckor sedan jag var där. Jag tappade som bort simningen lite då. Till viss del byttes den ut mot badminton och stunder på gåbandet, men det blir ju inte riktigt samma sak för ryggen, när jag tänker efter. Kanske behöver min rygg den träningen för att stärkas och orka?
Så då bestämde jag att jag skulle skärpa till mig och återgå till det klordoftande livet. Sagt och gjort; idag simmade jag 924m (bassängen var delad pga simsällskapet och det som återstod var 22-meterslängder åt oss övriga dödliga). Och det kändes så bra i ryggen! Ända tills de sista minutrarna när jag plötsligt blev trött och kände hur jag säckade lite. Så då gav jag mig, tidigare än vad jag brukar men jag måste ju starta om lite.
Hoppas att det känns lika lyftande imorgon som idag.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar