Avskalad James Bond

Nyligt hemkommen från bio. Kallt är det ute och lite snöblåsigt. Så kinderna och låren känns lite som isbitar. Tur man hade sin Fi-mössa i väskan att ta till på promenaden från stan och hem.

Det har varit en trevlig kväll. Träffade Raimond före bion och fikade. Sen såg vi då den store actionhjälten James Bond. Som kanske mest kändes som en bitterfitta, om jag ska vara riktigt ärlig. Så mycket hjältefeeling vet jag inte om jag fick direkt. Och ja, jag vet inte vad jag ska säga om filmen, Quantum of Solace, för övrigt. Som sagt är jag inget större fan av sådana där filmer, men den hade väl sitt underhållsvärde. Lite smårörig story, väldigt tajt klippt så att man stundtals hade svårt att hänga med i vad som faktiskt hände (vilket mest var slagsmål, folk som föll genom ett antal olika takfönster, hoppade mellan balkonger som gärna rasade, kastade sig ur exploderande hus etc). Det var väl inga överimponerande rollprestationer heller direkt. Judy Dench är förståss Judy Dench och Daniel Craig fyller väl ut rollen som Bond. Inga stående ovationer dock. 5/10 kanske?

Kvällens fråga måste ändå vara: varför betalar man 100 spänn för att gå på en premiär om man sen ändå sitter och sms:ar helt meningslösa sms till allehanda kompisar under större delen av filmen? Ibland önskar jag att jag hade modet att be folk lägga ner, det nästan ficklampstarka ljuset från displayen som tändes ideligen störde faktiskt. (Yep, Sara goes surtant.)

Bond-kväll

Ikväll blir det i vart fall bio med Raimond. Det kan nog verka lite uppiggande. Vi ska knö oss in på premiären av Bond. Inte egentligen min typ av film, får erkännas. Det är ungefär lika svalt som Indiana Jones-äventyren, men bio är alltid bio. Det var den film vi kunde enas om den här gången. Jag har inte sett den förra men det verkade inte spela någon roll. Jag har mest somnat till några av de gamla Bondisarna, så eg har jag rätt dålig koll på denna gentleman.

Läste en recension i Svd som sågade den bl.a pga bristande kvantitet av sexscener och för att Bond frågar nån bartender om innehållet i en drink. Inte riktigt den riktiga Bond, tydligen. Han har väl influerats av debatten om den "mjuka mannen" och blivit soft på äldre dar kanske... =)

Ja, vi får se. Den kanske är riktigt bra. Alltid bäst utgångsläge att gå på en film man inte har några höga förväntningar på.

Hjärnspöken

Nej, inte har jag blivit sjuk men hängigt känns det. Vet inte vad som är fel. Känner mig lite märklig. Vaknade och kände mig nästan ledsen imorse, med huvudet fullt av gammalt skräp som jag tänkt varit färdigältat sedan länge. Vet inte, kanske är nån slags hormonell felsnurr, har dessutom känt mig konstant hungrig sen i tisdags, vilket har varit smått plågsamt att inte ge efter. Eller så är det det faktum att jag åter kommit på att det antagligen blir jul i år igen som barrikaderat sig i hjärnbarken. Hm, Sara behöver en promenad innan städandet tar vid, tror jag.

Så blir det film igen

Det jag egentligen skulle skriva var ju att jag lyckats se en del film igen. Here it goes.

På vägen ner till Stockholm såg jag Leatherheads (eller "I spel och kärlek" på svenska...) med George Clooney och Renée Zellweger. Trodde nog att den skulle vara bättre, måste jag säga. Filmen utspelar sig 1925 och kretsar kring den amerikanska fotbollsligan. Dodge Conolly's (Clooney) lag förlorar en viktig sponsor och han tar till en vågat grepp genom att rekrytera en ung collegespelare som dessutom är känd som krigshjälte. Ryktet går att hjältehistorien inte riktigt är vad den verkar och en ung kvinnlig reporter (Zellweger) som på ett "okvinnligt" vis önskar stiga i graderna på redaktionen tar sig an utmaningen att locka fram sanningen.
Mest tycker jag nog att det en långsam film som bara stundtals engagerar och känns kul. Ibland känns Clooney och Zellweger nästan som inklippta 2000-talsmänniskor i en 20-talsfilm, de känns inte riktigt äkta. Filmen har som sagt sina poänger ibland, men de är lite för få, och slutet känns ganska klyshigt. 5/10

Under helgen såg sen Joakim och jag dels Hancock (som jag skrivit om tidigare och gav 8/10) och Iron Man med gudomlige (jepp, can't help it) Robert Downey Jr som Tony Stark. Jag har inte läst Iron Man som serietidning och hade som inga referenser till historien, men det var en bra film. Inte lika lysande och nyskapande som Hancock kanske, men verkligen helt okej. Lite kul att det är teknik bakom hans superpower och inte skumma medfödda eller radioaktivt förvärvade egenskaper. Jeff Bridges och Gwyneth Paltrow gör också godkända roller. 7/10 blir det.
(Mitt goda öga för Downey grundar sig främst på min upplevelse av Chaplin som jag såg ett antal gånger under 90-talet, en väldigt bra porträttfilm då som säkert håller fortfarande.)

Mellan Sundsvall och Umeå på väg upp igen hann jag nästan med att se två filmer till som visades på bussen. Den första, National Treasure: Book of Secrets hade jag nog inte själv valt att hyra eller så. Äventyr á la Indiana Jones är inte riktigt min kopp te. Nicholas Cage och Ed Harris spelar nåt slags konkurrenter om vems släkt som är modigast (!) och vems släkting som egentligen låg bakom mordet på president Lincoln. Ja, kanske lockar det några, men i mina ögon är det halvintressant. Jag förstod dock att killarna i 10-12-årsåldern framför mig tyckte den var bra så kanske är jag fel målgrupp. Kvinnorna (där bla Helen Mirren utgör en av dem) har klassiska halvhjälteroller där de får några tillfällen att brilljera men ändå inte så att det överskuggar de "riktiga" hjältarna. Halvspännande men godkänt, 4/10.

Efter den visades Caramel (Sukkur Banat), en libanesisk/fransk film om fyra kvinnor som tillsammans arbetar på en skönhetssalong i Beirut. I allmänhet är det kvinnor som spelar huvudrollerna här och männen som blir något mer bleka biroller. En kvinna har en affär med en gift man och väntar förgävs på hans erkännande, en är orolig för sitt åldrande och för att inte få en plats i ljuset som skådis, en är homosexuell och den sista ska gifta sig men är inte oskuld. Runt dessa fyra kvinnor finns ytterligare kvinnor som gör väldigt karismatiska roller och som alla visar olika spektra av att vara kvinna i en patriarkal värld. Det är en varm film, med mycket känsla och den engagerar till viss del. Men på nåt sätt blir det tyvärr lite för långsamt och visuellt för min smak. Det tar lång tid innan jag känner mig inne i filmen. Men när slutet närmade sig och jag var tvungen att gå av bussen utan att hinna se de sista fem minutrarna så kändes det ganska trist. Så visst, den övervann mig mot slutet. Och när den sjunkit in får den nog också högre betyg än jag först tänkte. 6/10 iaf.

Nummer ettusen!

Såg plötsligt att jag just skrivit 999 inlägg, vilket innebär att detta är nummer ettusen. Koolt. Som en hel bok.

Vinterdäck - check!

Seg som kola är jag. Inget städande har det blivit och lägenheten är ordentligt dammig och rörig. Inte alls kul. Imorgon bara måste jag. Har bokat tvättid med så det får bli stora rengöringsdagen. Kanske ska jag på bio med Raimond också om vi hittar nåt vi båda vill se. På lördag kan det nog bli "Låt den rätte..."-dags med Mattias. Han har varit här ikväll och lagat middag åt mig, inte alls dumt. Jag i min tur har kokat potatis och fisk åt kissarna så jag tror alla är rätt nöjda idag.

Jag har i vart fall bytt däcken idag. Som jag misstänkte kom mörkret redan kring 16 idag så det blev i ett skumt ljus från en gatlampa ute på gården. Och tröttheten gjorde sig tillkänna så jag bad Mattias att ta fjärde däcket. Skönt att det är gjort iaf. Det har varit vitt på marken i stort sett hela dagen, och temperaturen har legat kring noll. När jag skjutsade Mattias till jobbet imorse kanade jag runt lite i tegsrondellen, så det är mer än hög tid för vinterdäck. Nu är det bara att hoppas att jag fick på mina något bättre än andra.

Influensadags?

Jag börjar snart undra om det är dags att bli sjuk. Har känt mig helt supertrött sen igår. När jag kommit hem efter jobbet både tisdag och onsdag den här veckan har halsen kliat nåt fruktansvärt och jag har nästan räknat med att vakna upp i feber. Men istället har det inte känts nåt när jag vaknat på eftermiddagen. Och igår kom som aldrig farten tillbaka. Jag somnade ett par timmar under kvällen och lyckades ändå somna vid 1-2-tiden inatt. Steg upp före nio imorse men har sovit i soffan ett par timmar i eftermiddag och känner mig alldeles frusen nu.

Jaja, det blir som det blir. Känner oavsett lite oinspirerad att skriva nåt kul. Den här veckan fanns så många möjligheter till roliga saker att göra, men frågan är vad som blir av. Det var tal om bio, att gå på Betnér ikväll, Popup (med Hello Saferide tex) på lördag osv. Men vi får se. Mattias verkade sugen på bio i helgen, men då kan inte resten som ev ville med, så jag får väl hitta nån delning på nåt vis. Vi får se.