Söndag kväll kom snabbt

Med tanke på att det fortfarande susar och känns tungt i huvudet så skulle jag kanske ha tagit det ännu lugnare än vad jag gjort i helgen, men nu blev det inte så. Jag övervägde länge ikväll om det var läge att ställa mig på gåbandet eller inte men till sist gjorde jag det ändå. Det kändes inte helt bra i huvudet men då det inte ökade så fortsatte jag ändå, fast långsammare än vanligt, och gick i vart fall en dryg halvtimme.

Igår körde jag tillbaka min fredagschaufför, Lil'sis, till stan. Jag hade en tid för ögonbrynen som jag inte kunde avboka så jag passade på då det var tid för den. Lil'sis tog möjligheten att boka in sig direkt efter så hon också blev fin. Sen for vi förbi ikea och köpte några nya matlådor (de har en tendens att försvinna) och klädrollers nu i värsta pälstapparsäsongen. Jag for sen hem för att vila och tanken var att jag skulle åka tillbaka in för att hänga med syrran och Joel till melodifestivalen, men jag orkade helt enkelt inte så jag tittade nerbäddad i soffan istället, med både dem och M via chatt istället.

Idag hade jag stämt träff med en gammal vän som varit på besök i Umeå och vi hann precis med en snabb lunch mellan hennes årsmöte och det årsmöte som jag hade hemma i byn sen på eftermiddagen. Det blev kort men trevligt, alltid kul att ses!

Och ja sen årsmöte med bygdegårsföreningen då. Inga större händelser egentligen men det ser bra ut för den kommande turismsäsongen. Jag lämnade före fikat och gick hem och vilade igen. Trots att jag hunnit med ganska mycket i helgen så känns det som att jag vilat bort halva helgen. Jag skulle egentligen ha dammsugit och städat lite men det har orken inte funnits till. Lite snabbstäd i köket och tillverkning av ett gäng matlådor är i stort sett det nyttiga jag hunnit med hemma. Jag får försöka hinna det en kväll i veckan.

Imorgon är det jobb igen. Jag hoppas att jag ska känna mig piggare i huvudet då. Och att det kan bli en förhållandevis lugn vecka, det vore inte så dumt.

Utekväll med Glans!

Jag har inte plus så jag kunde inte läsa hela recensionen men jag får ändå lov att hålla med om rubriksättarens omdöme.

När bäst-vännen Ulrika fyllde 40 i december så fick hon just en biljett (och mycket trevligt sällskap dessutom, klart underskattat) till den föreställningen i present av mig och bäst-Anna och igår var det dags. Med migrän som sämsta uppladdning gick jag ändå dit med höga förväntningar. Och de infriades definitivt. Okej, både Izzard och kanske också Jimmy Carr slog kanske högre men det var absolut väldigt bra. Jag skrattade så min stackars hjärna dunkade mot skallbenet typ (vilket inte låter så roligt, men det var klart värt det).

Min enda invändning är kanske att det var i kortaste laget. Just en dryg timme bara, det var lite för lite, kunde jag tycka. 

Därefter hade vi bokat bord på Invito och där hängde vi tre sen resten av kvällen. Vi åt god mat, jag sippade på ett par glas prosecco (lycka bara det) och även om det inte kändes som att det blev så sent så började personalen plocka ihop bord och stolar innan vi behagade resa oss. Mycket snack och skratt och jag var då väldigt nöjd när jag skjutsades hem av Lil'sis lite senare. Mer sånt!

Kunde det inte varit choklad istället?

När jag hade min mastodontepisod med migrän i december så sa läkaren att jag skulle vara uppmärksam på vad jag ätit när framtida episoder skulle dyka upp. Men så har jag varit migränfri ända sedan dess, tack och lov. Jag minns inte allt hon sa som kunde trigga migrän men choklad och ost var två av sakerna i vart fall.

Igår åt jag ost på macka till frukostfika på jobbet och innan jag hade rest mig upp från bordet så drabbades jag av aura, dvs fläckvis synbortfall. Jag ville helst bara ignorera det (totalt fel dag) men eftersom jag hade en välplanerad dag så tog jag ändå migränmedicin så snart jag kunde. Migränen kom ändå, inte outhärdlig dock, men tillräckligt för att jag skulle skynda färdigt det mest akuta och bege mig till Lil'sis och ockupera deras soffa i ett par timmar.

Hursom så anar jag att det var osten på smörgåsen som kanske hade nåt med det hela att göra ändå. Jag tänkte efter och jag har nog inte ätit kall hårdost på macka på väldigt länge; jag har ju hållit mig ifrån bröd ett tag och då jag ätit det har det varit med keso. Jag har ätit ost, men då varm i mat eller så.

Så ja, jäkla skit, ska det vara så? Det som är än värre är att jag också åt en bit brieost, men i dagsläget väljer jag att tolka det som att det var hårdosten som gjorde det. Det är ändå ett bättre alternativ.

Dyra nyheter

I morse konstaterade jag suckandes framför spegeln att hårets ovilja att medverka mest troligt beror på att det behöver klippas. Samtidigt identifierades de nästintill genomskinliga ögonbrynen, men de har jag tid för åtgärd på i helgen. Så boka frisörtid står på listan och med hennes väntetid lär det bli april innan det blir av.

Sen just efter förmiddagsfikat ringde telefonen. Däckfirman som jag förvarar däcken hos lät meddela att mina sommardäck är nästan blankslitna, fast bara på halva däcken (insidan, eller hur det ska förklaras). Det innebär två saker; 1) jag behövde boka tid för hjulinställning eftersom däcken lutar inåt och slits snett och 2) jag behövde boka fyra nya sommardäck inför vårens skiftning.

Splendid. Men bra att veta nu ändå. Det här med däckhotell är verkligen supersmidigt, låta någon annan ha koll åt mig. Så nu har jag tid bokad för hjulinställning nästa vecka och fyra däck bokade. Men dyra nyheter den här dagen. Nu hoppas jag bara att Suzy går igenom besiktningen sen.

Det går framåt-nedåt del 3

Det är lite lite uppförsbacke i mitt "lilla projekt" just nu. Men, som min lilla men starka hejarklack skrev i morse som respons på den känslan; "Bättre du hittar vanor och sätt som du kan trivas med än att det ska gå fort. Även lite skillnad i taget blir mycket skillnad om ett år." Sant förståss.

Fem veckor in nu och jag har tappat just under 5 kilo på den tiden. Låååååångsaaaaaamt var ordet. Men jag börjar på riktigt bli van och tillfreds med både sättet att tänka kring mat och med motionsrutinerna. Ibland tar det emot, men oftare går det lättare. I måndags simmade jag själv och kände mig taggad så jag stannade längre, tog i lite extra och fick några extra längder med mig. Det gäller att passa på de dagar som det känns just lätt. Sötsakssuget känns åtminstone just nu inte som ett problem. Jag är nöjd med de lösningar jag har om det dyker upp kvällstid och det är betydligt lättare nu att passera godishyllorna i butiken. Såvida jag inte är tokhungrig eller har mensvärk, då krävs det lite viljestyrka också.

Nästa förändring är att få ordning på nån slags frukostrutin. Antingen att jag hittar nåt enkelt och snabbt att stoppa i mig hemma som jag inte blir illamående av (vilket är lite problemet just så tidigt), eller nåt som jag kan stoppa i mig med mitt morgonte framför datorn på jobbet. Jag vet inte vad än bara. Nu har jag vissa mornar druckit en färdig nutrilett-smoothie i bilen som frukost, men min mage är inte riktigt kompis med dem.

Än har jag då inte gett upp i vart fall. Jag inser att mitt mål med ett kilo per vecka fram till sommaren är ett högt satt mål. Men om jag så kommer 75% av sträckan på den tiden så lovar jag att försöka vara nöjd.

Och så bannar jag mig själv lite för att jag nånstans har en fåfäng längtan efter att komma över kullen och hamna i läget där det faktiskt börjar synas att jag gått ner i vikt. Jag behöver den fåfänga belöningen, dumt eller inte.

8 mars

Ja, det är ju internationella kvinnodagen idag, men jag ska väl inte påstå att jag har "firat" eller uppmärksammat den riktigt. Jag har hört mycket på radio; idel bekräftelser på hur viktigt det fortfarande är med en sådan dag, både här i 'jämställda' Sverige som i andra delar av världen. Och det är bra att bli påmind. Både om hur långt vi kommit med jämställdheten som de delar där vi har en bit kvar.

Ibland saknar jag engagemanget som tog upp så mycket av min tid tidigare. Det finns ett litet tomrum efter det, även om jag vet att jag steg tillbaka av goda skäl. Jag vet inte om det måste vara just precis detsamma som jag skulle engagera mig i igen, men ibland får jag lust att ta tag i något annat. Det har susat förbi allt från Folkets Bio-medlemskap till nån form av djurrättsengagemang eller nåt mer praktiskt. Men vi får se, först ska jag känna att jag har tiden och orken. 

Hursomhelst är det ganska trevligt att stå lite vid sidan och se och höra engagemang på torget eller rapporterat i radion. Även om det rycker lite i mig att vilja vara en del utav det.

"Men hur var Oscargalan då?"

Den frågan har jag fått ett antal gånger den här veckan. Jo, den var bra, har väl varit mitt standardsvar. Förutom det otroligt klumpiga och pinsamma misstaget då det sista och "största" priset, Bästa film, skulle delas ut och nån flummig revisor tappade bort sig och gav stackars Warren Beatty fel kuvert, så var det väl inga jätteöverraskning vad gäller själva galan. 

Jimmy Kimmel och Warren Beatty

Jimmy Kimmel skötte sig bra som väntat, jag älskade hans "feud" med Matt Damon, vilken han återkom till under hela galan. Deras låtsashat har pågått i ett antal år nu och är verkligen stor humor, om du frågar mig. Bäst var kanske när Damon och Ben Affleck skulle dela ut pris och de först presenterades som "Ben Affleck and guest" och när sen Damon skulle dra sina repliker så drog Kimmel på orkestern som om Damon vore en långrandig tacktalare som skulle bli "played out". Väldigt kul.

Kimmel hade också förberett så att en guidad turistbuss skulle göra ett stopp och komma in mitt under galan, med ett litet gäng minst sagt förvånade turister som först efter några sekunder uppfattade att de kommit rakt in i den största filmgalan i världen. Det var roligt men blev kanske lite långt. Men en spännande krock mellan celebriteterna och turisterna blev det och åter igen så gav Ryan Gosling prov på hur artig och ödmjuk han är trots sitt enorma kändispatos. Han reste sig och tog i hand med alla.

Utan pris men glad ändå

Hans film, La La Land, tog inte storslam men kammade ändå hem en hel del priser, inte minst för regi och kvinnliga huvudroll. Välförtjänt, skulle jag säga. Moonlight knep bästa film (när det väl var rätt kuvert framme), bästa manus efter förlaga och bästa manliga biroll. Manchester by the Sea fick för bästa originalmanus och Casey Affleck fick en guldgubbe för bästa manliga huvudroll. Ett pris som var och fortfarande är omdiskuterat med anledning av de anklagelser som riktades mot honom av några kollegor för ca 6-7 år sedan som han sedan förlikades med utanför domstol. Inte dömd för trakasserier alltså, men ändå ute i kylan. Och även om priset kanske fick honom att känna sig åtminstone tillfälligt varmare så har diskussionen efteråt nog kylt ner stämningen lite igen.

Det är väl ett annat inlägg, det om huruvida man bör göra skillnad på yrkesmässiga framgångar och skicklighet med de fel och brister man har som person.

Mahersala Ali, Emma Stone, Viola Davis och Casey Affleck;
prisade för huvud- resp biroller

Jag kammade hem 15 rätt i år och grämde mig lite som kanske hade hoppats att juryn skulle tänka lite annorlunda. Utöver Moonlight som bästa film och möjligen Afflecks utnämning, så togs de flesta priserna hem av förhandsfavoriterna. Lite småtrist, men jag skulle inte säga att någon gick hem med en Oscar utan att ha förtjänat den. Svenska Linus Sandgren tog hem en Oscar för bästa foto vilket var riktigt roligt.

Linus Sandgren

Det var en ganska politisk gala men det blev aldrig sådär tungt som det kan bli ibland. Det kändes mer som att galan var enig och lyckades vara ganska kortfattade men tydliga i de budskap som kom.

Många snygga klänningar var där förstås och en och annan man hade tagit på sig något som stack ut lite i mängden också. Men snyggast i håret var kanske ändå Scarlett Johansson (som dock inte fick kritikerna med sig vad gällde klänningsvalet, läste jag).

M höll ut nästan hela galan vilket var imponerande. Han somnade förvisso under röda mattan men jag väckte till honom inför Kimmels öppning och sen höll han sig i stort sett vaken fram tills de sista stora priserna, dvs de för bästa huvudroller och bästa film. Då orkade han inte längre. Så han missade hela spektaklet kring fel film osv. Men det var väldigt trevligt och mysigt med sällskap, jag hoppas få det även nästa år.