Besök i bilder

Som utlovat kommer här lite fler bilder från min Stockholmsvecka. Inte så väldigt spännande kanske, men iaf.

Den här hemska bilden behöver lite förklaring. I födelsedagspresent av J fick jag på centralen när jag kom ett "kit" bestående av denna hatten, ett par gigantiska stjärnformade solglasögon och ett SL-kort för 7 dagar. Det här var i stort sett det enda officiella tillfället jag hade hatten på. Och nej, den följde inte med ut sen.

Man fick inte fotografera inne på utställningen tydligen, men här är flaggan vid entrén iaf. Som sagt, besök utställningen om ni har vägarna förbi!

Miss J utanför båthallarna på Djurgården.

En märklig brygga (båt?) med allt från grill och utemöbler till toastol på.

Sara på Djurgården.

En dåligt belyst bild över en del av virrvarret av bergochdalbanor på Gröna Lund.

Kvällsbild av en del av utsikten mot Gröna Lund från Djurgårdsfärjan.

(Alla bilder är klickbara för större format. De tillhör mig.)

Titantic i Stockholm

Jag måste förresten rekommendera utaställningen om Titanic som vi besökte igår. Den var verkligen fullproppad med information, en del som jag redan kände till och en del nytt. Tex fanns en del autentiska delar från Titanic på plats och så hade man satt upp en rekonstruktion av en korridor som man gick igenom. Det var kanske inte det mest sociala museumbesöket jag gjort; man fick från början en sk audioguide (bandspelare med lurar) med inspelad röst som berättade om alla föremål och bilder under vägens gång. Det var tur att det gick att pausa och backa för ibland kändes det som att jag behövde en paus för att läsa på brev, kolla på saker eller bara fundera över det som sas.

Utställningen avslutades med ett rum fullt med listor över alla omkomna, uppdelade i de komfortklasser som fanns och där passagerarens ålder fanns angiven (i de fall den var känd). Det var anmärkningsvärt hur många barn i tredje klass som omkom när det i stort sett inte återfanns något barn på de finare klassernas listor. Tragiskt också när man tänker på hur många fler som skulle ha kunnat räddats om man faktiskt fyllt livbåtarna. Istället skickades halvfulla båtar ner i vattnet då man på nästan samtliga ställen nekade män tillträde i dem.

Har ni vägarna förbi Stockholm kan jag absolut rekommendera ett besök på utställningen! Ingen barnaktivitet (åldersgräns 10 år), men väl för den som gillar historia av sånt här slag.

Sara; ett steg närmare Gud

Man hade ju kunnat tro (eller åtminstone hoppats) att om nånting skulle fastna i Saras hjärna under Titanic-utställningen så skulle det vara nån särskild persons öde, nån teknisk grej som hon ville kolla upp vidare eller nånting annat intressant. Istället fastnade den (enligt myten iaf, verkligheten verkar säga nåt annat) psalm som påstås ha spelats av orkestern på däck in i det sista under förlisningen; Närmare Gud till dig. Jag har nynnat på den hela vägen tillbaka hem till J (jo jag har sjungit den ett par gånger i min barndoms kyrkokörsuppfostran).

Tom My Heart Will Go On som nästan oavbrutet spelades i bakgrunden av den inspelade rösten på bandspelaren man bar runt under utställningen hade varit bättre.

Nu ska jag iaf kolla hur stor Titanic faktiskt var med dagens finlandsfärjor som referens.

Stockholmskväll

Sitter i Miss J:s lägenhet i Fisksätra. Han har förvånande nog fått möbler plötsligt (med betoning på fått, alt lånat) så vi sitter i soffan och kollar på skumma bilder på nätet med balkongdörren öppen. Plötsligt låter det bekant i min lantliv-hjärna så jag frågar om det verkligen kan vara så att det går en häst utanför på asfalten. "Gå och kolla, man vet aldrig", säger Joakim. Jag går ut på balkongen och tittar ner mot gångvägen. Kommer in och säger "Nej, det var bara ett fyllo i träskor".

Spännande liv i storstaden =) Annars har vi just enats om att det blir Titanic-utställning på Sjöhistoriska imorgon. Kan ju redan nu säga (för att undvika de vanliga problemen) att tips på bra vegomatställen mottages! Även andra tips på besöksmål vore kul.

Edit: Läste om idag och känner att jag vill betona att jag inte på något vis menar nåt nedsättande med "fyllo". I min värld är alla onyktra just fyllon oavsett hur ofta de brukar vara det. I det här fallet en ung man i träskor.

Vad är det med tragiska händelser som lockar så?

Visst är det nåt spännande med gamla tragiska historier som tex Titanics förlisning? Vet inte varför egentligen, men jag slukar gärna dokumentärer osv om liknande händelser. Nu senast när jag lyssnade på P3 Dokumentär om branden på Scandinavian Star. (Hade min historiaundervisning på i skolan varit som en rad liknande dokumentärer hade jag kanske snappat upp mer än vad jag faktiskt gjorde.)

Utställningen om Titanics förlisning som öppnas på Sjöhistoriska imorgon lär stå högt på önskelistan över sysselsättning nästa gång jag besöker Stockholm.