Jag kräver inte så mycket...

Jag är i diskwonderland, har jag berättat det? M har en alldeles ny diskmaskin, tyst och effektiv och jag är alldeles till mig. Sådär så att jag nästan ber om att få vara den som fyller och tömmer den. En lyx som borde vara alla människor (åtminstone mig) förunnat.

Underskattat sällskapsnöje

Det har också blivit fler promenader. Det är lite annorlunda att ha någon med sig när man är ute. Jag går ju vanligtvis själv med musik i öronen och det är tankerensande på ett sätt, men det är också ganska trevligt att ha någon att prata med under tiden. Skönt med skogsluften också, men jag försöker att inte vänja mig för mycket. Snart är det asfaltspromenader som gäller igen.

Firefly-helg

Inte mycket bloggat i helgen. Lite tanketorka kanske men också pga att "någon" har ockuperat min dator. Man kan ju tycka att en man som säkert äger tio datorer borde kunna använda en egen?

Nu har ju jag förvisso gladeligen också hängt framför Firefly, en riktigt bra sci-fi-serie av Joss Whedon (som ligger bakom allt från Buffy till Dr Horrible och som har en förkärlek för starka, koola kvinnokaraktärer). Så obeskrivligt dumt att den las ner efter endast en säsong. Den lyckades ändå skapa en tillräckligt stark fan-skara för att få Whedon att göra en uppföljande långfilm; Serenity. Mycket bra i vart fall. Lite sci-fi möter western i en kul blandning med en stor portion humor och mycket girlpower.

Nån slags semestersjuka?

Steg upp vid tiotiden idag. Möttes i trappen av en M i träningskläder som glatt undrade om jag skulle med ut och jogga eller gå en promenad. I flera sekunder trodde jag att jag fortfarande sov, sen drog jag på mig det jag har med mig i slapparkläder-väg och följde med ut på en rask promenad.

Märklig morgon. Men det var trevligt. Lite skönare att promenera grusvägen fram än mina vanliga rundor på den asfalterade cykelvägen kring Röbäcksslätten.

Min tur att åka bana?

Lite konstigt känslosam ikväll. Okänt varför. Var på stan med Anna en stund. Trevligt, men på nåt vis kände jag mig lite frånvarande och stressad inombords. Märkligt. Sen tog vi ett lite oväntat beslut M och jag att köra ut även de övriga två katterna till landet. Tanken var att Rosa, som redan fanns här, skulle bli lite lugnare och inte så klängig. När de andra två väl kom fram gick hon och gömde sig under sängen. Så blev det med det varma återförenandet.

Och så under kvällen har jag alltså börjat känna mig som lite skum. Nästa alienerad från mig själv. Lite känslosam och uppgiven på nåt sätt. Spädde på det på ett lämpligt sätt genom att se dokumentären om Six Feet Under, en serie jag saknar mycket.

Tror att saknaden skulle kunna dämpas om bara lite nya Dexter kunde visas snart?

Meningslöst plågeri

Det här är så sorgligt och så eländigt att jag inte vet vad jag ska säga. Det är helt vansinnigt att djurplågeri som tjurrusning (som sedan leder vidare till mer djurplågeri i och med tjurfäktningen) får fortsätta som så kallad underhållning. Det enda man kan hoppas på nu är att det mänskliga dödsfallet kanske kan leda till nån förändring. Men jag är skeptisk.

Det här är framför allt en turistsak och om vi som reser till Spanien visar att vi inte är intresserade så kanske det här nån gång kan få ett slut. Enligt PETA så säger sig 72 procent av den spanska befolkningen vara ointresserade av tjurfäktning.

Det här är verkligen en fråga som EU-parlamentet borde driva hårt.

Se även PETA:s Running of the Nudes för mer info och bilder från aktivisternas nakenrusning två dagar före.

Att visa motstånd konstruktivt

Läser om den senaste tidens objekt för den så kallade nätmobbingen, i det här fallet Carolina Gynning. Hon har visst ledsnat och lagt ut epost- och ip-adresser på de som har kommenterat mest intensivt och, enligt henne, kränkande på hennes blogg. Nu träder de fram, som det så snyggt heter på kvällspress-svenska, och försvarar sig genom att polisanmäla Gynning tillbaka.

Jag kan på ett sätt förstå att man ledsnar på den bild som sprids på så många bloggar, där förebilder är hyfsat ytliga, utseendefixerade och platta. Men samtidigt ser jag inte hur det rättfärdigar att bete sig illa mot den som står bakom en sådan blogg. Och varför just hennes? Jag var inne och kollade lite förstrött på Gynnings blogg och den skiljer sig inte nåt särskilt från majoriteten av de som toppar de flesta blogglistor. Det är modebloggar med eller utan "dagens oufit" och oftast en orgie i (gratis?) märkesreklam.

Jag läste nånstans någon som menade att om man inte gillar fotboll hänger man inte på fotbollsbloggar och häcklar folk, och det är alldeles sant. Sen kanske inte fotbollsbloggar är föredömen på samma vis som dessa mode- (eller kändis-) bloggar, men oavsett så lär du varken ändra Gynning som person eller de som gillar att läsa hennes blogg. Om något så ökar stödet antagligen istället.

Som vanligt är mitt råd att skapa debatt på mer ärliga, schyssta sätt istället. Det finns idag en rad olika enkla forum där det passar sig och skulle mottas på ett betydligt mer konstruktivt sätt. Och läs inte det du inte gillar, det gör inte dig till en bättre människa, lägg energin någon annanstans.