Underskattat sällskapsnöje

Det har också blivit fler promenader. Det är lite annorlunda att ha någon med sig när man är ute. Jag går ju vanligtvis själv med musik i öronen och det är tankerensande på ett sätt, men det är också ganska trevligt att ha någon att prata med under tiden. Skönt med skogsluften också, men jag försöker att inte vänja mig för mycket. Snart är det asfaltspromenader som gäller igen.

Lugn kväll

Är trött ikväll. Eller ja, seg i vart fall. Och lite uttråkad. Och ensam. Eller ja, jag har ju tolv tassar och tre svansar förståss. Som jag tror håller på och planerar bus. Jag hör små dunsar då de hoppar ner från saker och så ett tydligt, snabbt tassande då de skyndar förbi dörren hit till vardagsrummet. De ser dock oskyldiga ut då jag går och kollar till dem.

Ikväll hade en bra film, en varm filt, en kopp te och kanske en okomplicerad stickning varit önskvärt. Och kanske nåt trevligt sällskap som kunde pilla mig i håret. Enkelt, kan tyckas. Istället blir det lite strö-tv (har ingen film jag känner för), en varm filt, te och kanske lite WoW:ande. Riktigt sällskap hade dock varit att föredra. Men man tar vad man har. Jag får fånga in buset här och tvångsgosa.