En Valborg

Så blev det maj plötsligt och vår. Vi har några få snöhögar kvar i trädgården men mest är det trött, lerigt gräs som sakta börjar väckas till liv igen. Skönt. Det är också skönt då solen tittar fram, det värmer nästan själen. I veckan har det dock regnat en del, men det har å andra sidan hjälpt smältningen lite på traven.

Finsyrran med nästan hela sin lilla finfamilj (minus katter)

Vi firade in våren på Valborg som vanligt tvärs över vägen med resten av byn och en hel del tillresta. Det var lite kyligt när vi inte stod nära elden, men trevligt och småmysigt. Vi grillade korv före elden tillsammans med Lil'sis och Joel som kom på  besök.

Bästa låtsasmaken

 Att grilla korv må låta enkelt men ack så gemytligt, på nåt vis. Lättgrillat, lättätet och gott. Vi provade en vegetarisk chorizo-variant som vi alla gillade; Hot Chörizo från Astrid och Aporna.

Jag drömmer om ljumma kvällar så jag kan sitta på trappen med mitt kvällste och känna havsbrisen. Min favoritplats hemma helt klart. Snart så!

Har vintern rasat ut nu?

Det var då riktigt aprilväder in i det sista. I lördags var vädret ganska fint och M kommenterade att det snart är dags att rensa i rabatterna och jag kände mig snudd på varm i min vinterjacka. Så vaknade vi till ett snöoväder på valborgsmässoaftons morgon med ett tjockt snötäcke över hela landskapet. Som från ingenstans.

Snö, snö, snö...

På sena eftermiddagen kom Lil'sis och Joel hit på middag vilket var väldigt trevligt. Vi ses annars mest inne i stan, det är sällan vi har gäster över lag i huset, så det var trevligt. Vi bjöd på M:s senaste favoriträtt från Jävligt Gott-sidan (med lite egna tvistar) vilket verkade gå hem rätt bra. 

Vi besökte elden, som lämpligt huserar mitt över vägen från oss varje år, men det var kallt och helt enkelt inte så väldigt mysigt så vi stannade inte så länge. Sen blev det lite datorsupport i köket allmänt umgänge. Gillar att ha Lil'sis hemma, det känns ännu lite mysigare än vad det gör bara av att ha M hemma. Den här vardagliga ensamheten som jag inte känner att jag har några problem med kanske är ensammare än jag tänker på.

Hursom. Idag bjöd vädret på strålande sol, förvisso lite kall blåst, men smält snö. Ja, visst är det fortfarande kvar en del men det som kom igår har nästan försvunnit. Idag har vi slappat hemma, sett färdigt Broadchurch, fikat hos svärföräldrarna och ätit lite sen lunch innan jag vinkade av M vid tåget. Jobbigt som alltid. Det där med avsked...

Temperatur i skuggan sen eftermiddag.
Och lillstugan behöver målas på med mera slamfärg...

Imorgon är det jobb igen. Kortvecka då förstås, men med full fart redan från start. Jag blir alldeles förvirrad av kortveckorna (bl.a, ska väl sägas) så jag har inte mindre än två möten inbokade imorgon 8.30. Det blir ju spännande...

Veterinärbesök och Valborgshelg

En ovanligt vårig och behaglig majeldskväll

Helgen som gick kändes lång av någon anledning. Och det trots att jag hade en stressig fredag som blev lite sen på jobbet. Inte för att vi gjort så mycket speciella saker i helgen, men det har ändå känts som en ganska långsam, på ett bra sätt, helg.

Kanske för att M kom hem redan torsdag kväll. Han tog ledigt fredag för att kunna följa med till veterinären med Rosa på förmiddagen. Jag brukar skoja om att han mest troligt skulle knuffa mig framför tåget om det skulle rädda henne, men det ligger något i det... Hon är helt klart hans ögonsten. Så det är klart att han tog ledigt då jag hade tid hos veterinären för att kolla upp hennes tänder efter fallet utför trappen.

Besöket gick ganska bra. Hon var onöjd, förstås. Och sin vana trogen vägrade hon låta det lugnande medlet få henne att sova. Det ska ta efter en 5-10 minuter men efter nästan en timma satt hon fortfarande upp, med envis, sur blick och bara vägrade. De är som fina hos Distriktsveterinärerna som låter henne hållas ändå. Hennes första veterinärbesök nånsin (i Örebro) var inte lika lyckosamt och hon fick spruta efter spruta vilket resulterade i att hon var nästintill medvetslös i minst ett dygn efteråt (där och då grundades hennes rädsla/ilska för veterinärer).

Till sist somnade hon till och efter en undersökning som visade att det inte var den utslagna hörntanden som bråkade utan en eländig och väldigt lös (och ond) kindtand så fick hon full narkos och blev röntgad. Tanden drogs ut och efter ett tag fick vi henne tillbaka. Då inlindad i en fin filt och värmedyna. Så ja, fina veterinärer. Röntgenbilderna ska granskas i veckan av en annan veterinär också men förhoppningsvis har det onda försvunnit nu. Hon gör iallafall inte längre konstiga rörelser med munnen, som att hon har ont. Och hon känns nöjdare över lag. Så det är bra och det var värt det jobbiga besöket.

Resten av helgen har vi hälsat på vänner, träffat Lil'sis, varit på majbrasa just över vägen, sett film och haft det allmänt mysigt. Vädret har varit fantastiskt så vi har kunnat sitta på bron en del och se på havet och bara må bra. Min favoritsysselsättning. Så otroligt påfyllande, vilket behövs nu när det är mer fullt upp på jobbet än på länge.

Bästa familjen

Majfirande

Ikväll blir det besök vid byns majbrasa som i vanlig ordning kommer stå i brand på ängsmarken mittemot vårt hus. Nära och bra alltså. Det brukar vara ganska mysigt. Icke uppklädda bybor som kommer dit och umgås, dricker kaffe, äter korv (vissa av oss skippar den dock) och hjälper den lite sporadiskt sammansatta kören med sången. Och så brukar någon från byarådet hålla tal. Det låter säkert jätteeljest men det är faktiskt mysigt.

I förebyggande syfte har vi just fyllt tre kattmagar med fisk så att de ska vara nöjda med att stanna hemma och inte följa med över vägen.

Efter majbrasan är det dags för att tanka ett raid med nya guildet. Nervöst men spännande. Visst är väl det vad man brukar göra på Valborg?

Så var det plötsligt maj

Valborg igår gick mig ganska spårlöst förbi. Likaså 1 maj idag. När tågen gick genom Umeå låg jag i sängen och sov gott. Trött efter två rörliga nätter på jobbet. Förhoppningsvis blir det utgång med Ulrika och Anna imorgon. Ser fram emot det en massa, det är nog precis vad jag behöver. Jag har också ett visst hopp om att gå och se Wolverine på bio på söndag. Vi får väl se.

Våren som kom av sig

Man skulle kunna säga tji fick jag som tog ut våren i förskott. Vaknade när Mattias skulle till jobbet i morse och på hans uppmaning tittade jag ut genom fönstret...bara för att möta en syn av tätt snöfall och ett par centimeter snö på marken...
Nu har det mesta smält undan igen, men vårkänslan försvann. Tillfälligt förvisso, men det gjorde den i vart fall. Lite deppigt faktiskt.
Smilla (mästaren på att sura) satt på altanen med bara huvudet ut genom en dörrglipa i säkert 45 minuter. Som i chock eller något... Stackaren.. Jag berättade här igår att hon inte gillar hästar, well hon gillar inte snö och blöta heller. Eller Mattias pappa. När hon gett upp sin staring-contest med snön kom hon in, hoppade upp på skänken och började putta ner saker från den med tassen. Mästaren på att sura alltså.

På tal om kissar så är det här en av mina största rädslor... Usch. Tur att det gick bra för kissen.

Har bakat bullar både igår och idag. Så nu ska det väl räcka ett tag. Ska stå för fikat på arbetsdagen i byn på söndag eftersom jag inte kan vara med. Det ska fällas träd och samlas ris till valborgselden. Jag är ingen hejare i köket, ska erkännas, men börjar bli hyfsad på bullar. Idag tog dock bullpappret slut så jag använde muffinsformar istället. Same same, trodde jag. Men tydligen inte för de fastnade på undersidan av bullarna. Skumt.