Kongressens sista dag -viss oro

Sista dagen av kongress idag. En ganska kort dag, vi har planerat att sluta redan vid 14-tiden. Trots det känner jag en viss oro inför att åka just idag faktiskt. Jag har som på känn att det kommer att bli ganska jobbigt och kanske tom bråkigt när framför allt frågan om medlemsavgiften ska tas. Kanske även kring frågan om ett ev namnbyte. Jag hoppas verkligen att jag har fel, men magen säger annat.

Jag har också på känn att beslutet om medlemsavgiften inte kommer att gå min väg. Min oro är inte främst personlig utan för hur det faktiskt ska gå att driva en organisation utan möjlighet till en vettig budget. Det blir den nyvalda styrelsens huvudvärk i första hand, även om jag gissar att jag blir kvar som administratör av just avgifter osv ett tag till. Personligen har jag insett att jag faktiskt tycker att det finns en poäng i att vissa saker kostar. Inte mycket, men ändå så att det är en markering att man köper in sig i en rörelse, betalar för den aktivitet som man vill ska hända osv. Annars blir det lite som att skriva under ett kedjebrev på mejlen.

Med det menar jag såklart inte att man ska ruinera sig eller känna att man måste stå tillbaka på annat håll för att ha råd. Men om vi med en tryggare ekonomi skulle tordas betala för att införa autogiro skulle det bli mycket enklare för medlemmar att fortsätta betala den avgift som är idag, alt den halverade som styrelsen föreslår. Jag vet verkligen hur det är att leva utan pengar, men att lägga tolv och femtio i månaden på en sak man verkligen tror på, det tror jag att den absoluta majoriteten har möjlighet till. Och som någon sa igår; frågan är om vi främst vill ha många medlemmar eller dedikerade medlemmar. Det återstår att se.

Kongresslördag

Halva min första kongressdag har gått och som det brukar vara är det hyfsat rörigt stundvis, åsikterna är många och ibland heta osv. Men som jag sa när jag kom (en halvtimme sent mitt i en diskussion om på vilket sätt valet av styrelse och eu-lista skulle gå till) så hade jag inte känt mig hemma om det inte varit så. I Fi diskuterar man vilt. Det blir ju alltid bra i slutet oavsett. Nästan iaf. Idag har vi alltså hunnit med att välja talespersoner (Gudrun och Stina är omvalda, andra kandidater saknades, btw) och påbörjat valet till styrelse och eu-lista. Skulle gissa att valberedningen arbetar som skållade troll i detta nu för att få fram resultatet. Det blir spännande.

Före lunchen hann vi också med att ha åsiktstorg och jag var ansvarig från styrelsen för de övriga motioner som inkommit, samma som jag beredde inför styrelsen. Det var skojigt och intressant. Jag kan säga att det lär bli en hätsk debatt om medlemsavgiften när den tas upp imorgon. Styrelsen vill ha kvar den förvisso ganska höga årsavgiften på 300 kronor men samtidigt införa en halverad avgift för studenter, pensionärer och arbetslösa, dvs runt 12 kr i månaden. Det finns utöver det flera olika förslag, bland annat ett som går ut på att avgiften ska vara flytande efter möjlighet, från 30 kronor och uppåt, per år. Personligen ser jag inte hur det vare sig skulle organiseras eller hur man skulle kunna göra en budget med ett sådant underlag. Åsikterna är dock väldigt starka från olika håll.

Utöver det diskuterades i "mitt rum" även Gudruns motion om namnbytet. Diskussionen tog helt över hela åsiktstorget i samma stund som Gudrun kom in och det blev en riktigt bra och levande diskussion. Men det blev så pass så att jag fick lov att föra talarlista i frågan. Intressant och kul!

Nu har halva dagen gått och jag är redan helt mör i skallen när EU-politiken precis har kommit på tal i plenum.

Bilder kanske kommer senare. (Till skillnad från tåget så har jag i den här gamla lokalen inte lyckats hitta några bra eluttag så mitt bloggande är strikt begränsat av min batteritid.)

Jag ser fram emot framförandet av partilåten

(Klicka för större bild)

Fi blir Feministerna?

Kul att se att ett ev namnbyte i Fi blev en nyhet, som dessutom ses som ett bakslag för Gudrun Schyman. Ja, det kanske det skulle vara också om kongressen med röstar ner det, men det är samtidigt inte en fråga som Gudrun lägger någon som helt prestige i, vad jag vet. Den är ganska liten. Det är väl dessutom bara friskt om även talespersonernas vilja ibland emotsägs internt? Fi består långt ifrån bara av "efterföljare" kan jag lova.

Jag tycker dock att frågan om namnbyte är intressant och rolig. Motionen, som Gudrun alltså skrev själv, hamnade på mitt bord att bereda. Jag var den i styrelsen som tog hand om "övriga motioner"; de som inte hamnade under EU-frågor eller politikdokumentet. Och det gjorde jag med glädje. Övriga motioner är mer spännande än det låter.
När jag först fick Gudruns motion i min hand var jag väldigt skeptisk mot ett namnbyte. "Varför?" var första frågan i mitt huvud. Under tiden jag funderade på det delade jag med mig av frågan till mina närmast sörjande, lyssnade och lät det helt enkelt gro. När den sen var dags att skriva ett förslag på styrelseuttalande (som sedan skickas vidare till kongressen där den beslutar som den vill såklart) bestämde jag mig för att skriva två förslag till beslut; ett förslag till avslag med motivering och ett bifall med motivering, för att försöka mörka min egen åsikt och göra det mer spännande på styrelsemötet.

Under styrelsemötet (där Gudrun såklart satt med men fick lov att vara tyst och inte rösta under just den här punkten) gick frågan ganska fort. De flesta hade nog redan funderat klart. Alla närvarande röstade för avslagsförslaget utom en ledamot...

Jag får erkänna att jag inte heller gillar namnet "Feministerna" till hundra procent. Det är inte det bästa namnet. Egentligen är jag ganska säker på att om vi sökte skulle vi hitta en medlem med det perfekta namnförslaget. För påhittiga medlemmar har vi. Jag kan inte påstå att jag någon gång älskat namnet "Feministiskt initiativ" heller. Det är krångligt, säger inte alltid så mycket som man skulle kunna önska och som Gudrun säger tycker jag att det stora inititativet är gjort. Nya, små och stora initiativ tar vi såklart hela tiden, men det stora är avklarat och vi går framåt; det borde vårt namn också känneteckna. Inte för att lämna en dålig period, för att försöka göra oss bättre, slå ifrån oss gamla rykten eller något sånt. Utan för att det känns dags för ett lyft.

"Feministerna" har fått kritik för att det skulle försöka ta monopol på begreppet feminist. Men det är ett konstigt argument. Jag tror inte att alla miljömänniskor finns i Miljöpartiet, att alla humanister är medlemmar i Humanisterna osv och att göra det snällare med "Feministiska partiet" är bara så tråkigt. Nej, jag hoppas att våra allra klurigaste medlemmar funderar vidare och lägger ett namnbytesförslag på kongressen som ingen kan säga nej till!