Sista dagen av kongress idag. En ganska kort dag, vi har planerat att sluta redan vid 14-tiden. Trots det känner jag en viss oro inför att åka just idag faktiskt. Jag har som på känn att det kommer att bli ganska jobbigt och kanske tom bråkigt när framför allt frågan om medlemsavgiften ska tas. Kanske även kring frågan om ett ev namnbyte. Jag hoppas verkligen att jag har fel, men magen säger annat.
Jag har också på känn att beslutet om medlemsavgiften inte kommer att gå min väg. Min oro är inte främst personlig utan för hur det faktiskt ska gå att driva en organisation utan möjlighet till en vettig budget. Det blir den nyvalda styrelsens huvudvärk i första hand, även om jag gissar att jag blir kvar som administratör av just avgifter osv ett tag till. Personligen har jag insett att jag faktiskt tycker att det finns en poäng i att vissa saker kostar. Inte mycket, men ändå så att det är en markering att man köper in sig i en rörelse, betalar för den aktivitet som man vill ska hända osv. Annars blir det lite som att skriva under ett kedjebrev på mejlen.
Med det menar jag såklart inte att man ska ruinera sig eller känna att man måste stå tillbaka på annat håll för att ha råd. Men om vi med en tryggare ekonomi skulle tordas betala för att införa autogiro skulle det bli mycket enklare för medlemmar att fortsätta betala den avgift som är idag, alt den halverade som styrelsen föreslår. Jag vet verkligen hur det är att leva utan pengar, men att lägga tolv och femtio i månaden på en sak man verkligen tror på, det tror jag att den absoluta majoriteten har möjlighet till. Och som någon sa igår; frågan är om vi främst vill ha många medlemmar eller dedikerade medlemmar. Det återstår att se.
Jag har också på känn att beslutet om medlemsavgiften inte kommer att gå min väg. Min oro är inte främst personlig utan för hur det faktiskt ska gå att driva en organisation utan möjlighet till en vettig budget. Det blir den nyvalda styrelsens huvudvärk i första hand, även om jag gissar att jag blir kvar som administratör av just avgifter osv ett tag till. Personligen har jag insett att jag faktiskt tycker att det finns en poäng i att vissa saker kostar. Inte mycket, men ändå så att det är en markering att man köper in sig i en rörelse, betalar för den aktivitet som man vill ska hända osv. Annars blir det lite som att skriva under ett kedjebrev på mejlen.
Med det menar jag såklart inte att man ska ruinera sig eller känna att man måste stå tillbaka på annat håll för att ha råd. Men om vi med en tryggare ekonomi skulle tordas betala för att införa autogiro skulle det bli mycket enklare för medlemmar att fortsätta betala den avgift som är idag, alt den halverade som styrelsen föreslår. Jag vet verkligen hur det är att leva utan pengar, men att lägga tolv och femtio i månaden på en sak man verkligen tror på, det tror jag att den absoluta majoriteten har möjlighet till. Och som någon sa igår; frågan är om vi främst vill ha många medlemmar eller dedikerade medlemmar. Det återstår att se.
