Ett ånglok senare..

Oj, mör och sliten blev man på en enda gång. Två nätter avklarade, nu har jag som tur är en ledig helg. Hade en rasande man vaken hela efternatten som verkligen skrek högt och gick an på allt och alla som kom i hans väg. Jag var dum nog att vända ryggen mot honom vid ett oövervakat tillfälle så han gjorde ett utfall och slängde sig över mig. Fick en knytnäve i huvudet och en på axeln som inte var alltför sköna. Som tur var hade jag en kollega bredvid mig som kunde parera lite. Han fick dock ändå då tag i min vänstra underarm och höll så hårt att jag lovar att jag lyssnade efter knakljudet då min arm skulle gå av. Kollegan gjorde vad hon kunde för att få loss honom. Är lite öm idag. Fan vilket jävla jobb man har.
När han sen efter nästan tre timmar ständigt raseri (jag var en jävla hora och tjyvkärring hela den tiden..) blev grå och fick bröstsmärtor ringde jag efter ssk-jouren som fick komma. När hon väl kom så var han såklart ganska mör han med, och väldigt gråtmild kunde han berätta hur hemska vi hade varit mot honom. Så hon fick såklart i medicin och honom i sängen igen. Och tyckte dessutom inte alls att han verkade ha ont någonstans... Kan inte låta bli att känna mig så misslyckad. Man kämpar i timmar och så kommer någon och swosh så är det lugnt. Hur inkompetent kan man känna sig? Ja, jag vet att det troligen beror på att han fick ett nytt ansikte, någon att reagera på ett annat sätt med, men ändå. Jag tar ibland mitt jobb far too personal. Iaf är jag nyuppstigen nu och känner mig som om jag hade jobbat en vecka i sträck. 52 veckor kvar till nästa semester...

Min arbetskamrat kunde också berätta att hon fick jobbet på volvo. Som jag tipsade henne om. Sådär bara. Jo, jag är verkligen jätteglad för hennes skull, jag unnar henne att få komma iväg, jag unnar henne 4000 mer i lön efter skatt (!!), lediga helgen, bättre friskvårdsavtal och ett jobb där du slipper få stryk, men jag kan inte låta bli att känna ett uns av avundsjuka också. Och då får jag självklart nästa sekund dåligt samvete...

Nä, jag måste få göra något kul och socialt i helgen, känner jag. Får se om jag orkar dra iväg till Ske-å ikväll för att se Svenska Akademien. Mattias har lovat att följa med om jag ville åka så jag slipper att fara alldeles själv. Måste bara dricka te och stirra in i väggen en stund först innan jag känenr efter.

En tripp till Skellefteå kanske inte skapar underlag för en roadmovie, men ändå?

Jag drömde konstigt inatt. Men jag minns inte riktigt vad. Jag bara har en känsla av att det var något väldigt konstigt. Skumt. Och ointressant. När jag vaknade var jag av okänd anledning medveten om att jag glömt bort att jag ville åka till Skellefteå och se utomhusvarianten av teateruppsättningen "En midsommarnattsdröm". Den gick även förra sommaren och då kom jag inte iväg. Kanske ska kolla om den fortfarande går, och om jag får med mig någon. Jag har en väldig kärlek till allt som Shakespeare har gjort. Det väcktes då jag läste litteraturvetenskap på universitetet i Örebro för väldigt länge sedan nu. Jag brukar besöka antikvariat då och då och söka efter gamla översättningar av hans pjäser. Jag har insett att det varierar väldigt i översättningen om de är bra eller inte. Jag älskar språket i de som är bra översatta, det är något särskilt med det. Jag borde kanske försöka läsa dem på orginalspråk, men är för feg för att försöka. Jag är inte så bra på engelska.
Om man gillar Shakespeare eller är nyfiken så kan jag också rekommendera att se filmatiseringen av Hamlet, där man använder sig av orginalmanuset rakt igenom hela filmen. Den är helt otroligt underbar, och allra bäst är som vanligt Kenneth Branagh (som tolkat mycket Shake på film).

Apropå Skellefteå så är det Trästocksfestivalen i helgen. Och som jag förstår det är det ingen mer än jag som vill/kan åka. Så jag vet inte om jag kanske ändå skulle ta bilen och fara dit på fredag kväll och iaf se Svenska akademien, Sveriges kanske gladaste och bästa liveband. Jag får se hur det känns. Jag har trots allt jobbat natten innan. Men det vore hemskt kul, förhoppningsvis ett bra sätt att hamna i gladare humör igen, för en stund. Ev skulle jag kunna åka så att jag även ser Marit Bergman som spelar före (SA börjar inte förrän 0.30). Har aldrig varit något stort fan av henne, men enligt min vän Mia ska hon vara grym live. Så kanske. Eg skulle jag vilja se Andreas Mattson kvällen efter också, mest av nostalgi från min gamla festivalröjartid då jag och Mia brukade stå längst fram och få blåmärken och lyssna på band som hans gamla Popsicle. Men nej, det får nog räcka med fredagen. Om det blir något alls.

Och så väntar jag såklart på Ulrikas inbjudan till spelkväll på Böle.

Trädgårdsarbete och semesterdrömmar

Det är lite smågrått och halvkyligt ute idag också. Det är lite tråkigt. Sommaren var ju här i helgen. Men det kanske blir fint till helgen igen, när jag jobbar. Har trots det varit ute och planterat lite frön i trädgårdslådorna som vi spikade ihop förra året. Som en variant på trädgårdsland när man inte riktigt vet vart ett sådant skulle vara. Vi har ju en superful betonggrej i trädgården, de förra ägarna skulle bygga nåt förråd eller så tror jag så grunden finns där. Men vi har inte haft tid och pengar (samtidigt) att bila och få någon att forsla bort det än. Sen är det ett perfekt ställe att ha trädgårdsland på.

Snart snart är det semester. Den 13 juni går jg av sista passet på morgonen. Ska bli väldigt skönt. Tyvärr brukar fyra veckor gå ganska fort. Om jag får önska något mer än att åka på Trästocksfestivalen så skulle jag vilja besöka den nya Buddhisttemplet i Fredrika. Jag tror att det ska stå färdigt nu till sommaren. Det skulle vara spännande.

Snälla den som bestämmer över mig, låt mig få gå på Trästock!

Okej, lite glädje: Svenska akademien (!!!), Stefan Sundström och Marit Bergman (som jag aldrig sett live men som nog kan vara bra) mfl. kommer till den alldeles gratis Trästocksfestivalen i Skellefteå i juli. Om jag så ska åka själv ska jag dit. Jag lovar att samtliga dessa spelar första dagen då jag jobbar...

Men, om jag får lov att se åtminstone Svenska akademien live i sommar så kanske kanske jag kan komma över att älskade Manic Street Preachers kommer till Hultsfred nu när jag inte längre är en stamgäst där...