Och där passerades nog ett rekordlångt gap av tystnad på bloggen. Helt motvilligt faktiskt. Jag vill skriva, har huvudet fullt av saker att skriva, men inget vill. Saknar tiden då det bara flöt på, då jag inte censurerade mig själv så väldigt. Fler och fler saker stannar i mitt huvud nuförtiden.
Jag vet att bloggen inte kommer bli den åtminstone halvöppna bok den en gång var, det får jag nog hitta nya marker för, men jag vill inte riktigt ge upp den än. Så stay with me, en liten stund till, okej?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar