Biokväll

Lillasyster har höstlov så för att fira det lite tog jag med henne på biodejt ikväll. Vi velade en stund inför valet (ingen av de jag helst vill se går ju som Drive, Our Idiot Brother osv) men till sist blev det En Dag med Anne Hathaway och Jim Sturgess i huvudrollerna. Det är en filmatisering av en ganska populär bok och jag har förstått att de som läst den inte varit så nöjd med filmen (ungefär som det brukar, filmer kan sällan göra böcker rättvisa). Jag som inte läst boken var dock helt klart nöjd med filmen. Inte en toppfilm, men sevärd.

Till helgen har The Ides of March premiär. En film jag tror att jag borde dra med mig Anna (och Ulrika?) på kanske. Verkar lovande, men jag tror inte att den blir 'årets film' kanske. Jag har nog inte sett årets film än, undrar när den tänkt dyka upp?

Tv-serie-veckan som gick

Det var en lite blandad vecka för de tv-serier jag följer, framför allt uteblev några av dem (Parenthood, Modern Family, Up All Night osv). Jag såg de två första avsnitten av The Walking Deads andra säsong och var väl inte alldeles nöjd. Mest konfunderad över att man efter allt författarstrul inte har sett till att låta serien följa med i de 'regler' på vilket sätt zombiesarna agerar. I första säsongen var det t.ex. en grej att zombies kunde känna lukten av människa, nu spelar det tydligen ingen roll om man så blöder som en tok; lägg dig under en bil och håll tyst så går det bra. Vi får se vart det bär.

Happy Ending hade ett riktigt tråkigt avsnitt veckan före så förra avsnittet var absolut en snäpp uppåt. Som sig bör den här tiden på året var det ett Halloween-avsnitt, som var helt okej. Även The Big Bang Theory körde på det temat, kanske inte det roligaste avsnittet den här säsongen, men som alltid långt över godkäntnivån. Halloween fanns även med i American Horror Story som hade Zachary "Young Spock" Quinto som gästskådespelare. Avsnittet var helt okej men det känns som att jag redan nu börjar bli otålig på att få veta vem som lever och inte och vad som egentligen pågår i det där huset.

Bäst veckan som gick var nog Hung som tog sig en bra bit upp från den tomgång den stått på sen säsongsstarten. Jag ser verkligen fram emot dagens nya avsnitt. Även HIMYM var i toppform, jag gillar verkligen Kal Penn som gästspelar som Robins pojkvän, hans så väldigt 'normala' karaktär Kevin gör serien roligare.

Grimm hade premiär, men jag tror det är för tidigt att uttala sig om hur jag kommer gilla den. Hade lite svårt för huvudrollen redan nu (visst såg han ut som stålmannen?) och storyn var inte riktigt så engagerande som jag hade hoppats, men det kan absolut ta sig.

2 Broke Girls och Whitney håller sig fortfarande i nåt slags mellanland för om jag ska fortsätta se eller inte, men Terra Nova har jag officiellt gett upp efter tre (av fyra) sedda avsnitt. Det är för dåligt helt enkelt.

Halkigt

Eftersom både jag och M har varit lite off har det inte bytts till vinterdäck på bilarna än, vilket annars skulle skett i slutet av förra veckan. Som tur är har det inte varit så kallt särskilt många gånger heller så att det känts som en risk att köra. Imorse var det tex plusgrader när vi for men så vid ett parti om kanske 50m på E4:an var det alldeles vitt och gnistrande. På andra vägbanan låg en bil med husvagn i diket som varit inne en sväng i mitträcket (vi såg ingen människa och trodde därför att det hänt tidigare imorse men just efter mötte vi utryckningen). Och just som jag konstaterat det kände jag hur jag tappade fäste med bilen. Skitläskigt! Nu hade jag inga bilar omkring mig och det gick inte så väldigt fort, vilket var tur för jag kände hur bilen liksom gled i lutningen på vägen. Som tur var hände inget mer, jag fick tillbaka kontrollen igen, men jag kan lova att mitt hjärta slog som tokars. Vi kunde lätt ha fått oss en tur in i mitträcket vi med.

Min rygg är fortfarande inte i form för ett däckbyte men M är något bättre så idag blir det däckbyte vill jag lova. Orkar inte han så får jag väl lägga ut ett par hundralappar på att någon annan gör det åt mig i år.

Trevlig kväll...

Hm, försökte just lägga upp lite klipp från Conan på några av kvällens favoriter från min plats i sängen. Men det lyckas inget vidare så ni får hålla till godo med en favorit. Och inte vem som helst...

Film 29/11: Everything Must Go

Nick Halsey (Will Ferrell) får sparken från sitt jobb trots att han är framgångsrik som säljare. Men det är ingen riktig snyfthistoria, vi får snabbt veta att Nick återkommande fått hjälp av företaget för att komma till bukt med sina alkoholproblem och dessutom har en anmälan emot sig efter en incident med en kvinnlig kollega under en företagsresa. Nick far hem och möts av samtliga sina ägodelar utelåsta på gräsmattan framför villan. Han hustru har kastat ut honom, bytt låsen och lämnat huset tills dess att han gett sig av. Men Nick ger sig inte av. Han står utan pengar, firmabilen är konfiskerad och han har ingenstans att ta vägen. Han sitter i sin skinnfåtölj på gräsmattan med sitt sexpack öl när stödet visar sig komma från oväntat håll.

Everything Must Go (2010) (Neighbor for Sale på 'svenska') är klassad som en komedi, men det är få saker som är särskilt roliga med den. Det finns ett uns av svart humor men i övrigt är det i det närmaste ett drama om en man som får anledning att fundera över vad som är viktigt i livet. Det låter kanske tråkigt och dystert men det blir aldrig riktigt svart. Eländet finns där, men också möjligheterna. Jag tillhör inte den skara som hyllat Ferrell för de talrika komedierna han gjort där han som oftast portätterat förvuxna mansbebisar, i mitt tycke, så mina förväntningar var ganska låga. Men istället för en lättsam komedi med prutthumor fick jag en finstämd film med en välspelande Ferrell och som lämnade en god känsla i kroppen när eftertexterna rullade. Det är ingen 'slutet gott, allting gott'-historia utan slutet är välförtjänt filmen. Och för första gången blir jag på riktigt nyfiken på Stranger Than Fiction (2006).

Elektroniska val?

Läser Ola Nordebos lördagskrönika och känner att det är dags att bli lite politisk igen. Jag är en av dem som välkomnat en utredning för att digitalisera Sveriges val och håller därför den här lördagen inte riktigt med om tesen i lördagskrönikan.

Men, en sak är vi överens om; val bör inte ske i hemmets lugna vrå. Att gå till en vallokal behöver inte vara en garant för det fria valet och valhemligheten, men det är ett mycket bättre sätt att i möjligaste mån försöka säkerställa att den som lägger sin röst gör det av egen fri vilja och önskan, utan att någon hänger över axeln och kollar eller berättar vad personen ska rösta på. Det är absolut viktigt. Plus att själva proceduren att lite högtidligt besöka en vallokal inte är att förringa.

Det behöver däremot inte stå i strid med en digitalisering. Jag har själv arbetat som volontär i två val, båda gångerna för ett parti som inte suttit i riksdagen. Innan jag startade mitt engagemang var min övertygelse om det demokratiska, svenska valet en självklarhet. Efter att ha varit med 'på andra sidan' är jag inte alls lika övertygad.

Alldeles för mycket ansvar och makt läggs idag på de volontärer som bemannar våra vallokaler, samt på de lokala valnämnder som finns. På ett förvånansvärt stort antal platser i landet (främst söderut faktiskt) nekades andra än de etablerade riksdagspartierna tillträde till vallokalerna för att lägga ut valsedlar. På andra håll, flera besökte jag själv i Västerbotten, användes det blandade metoder för hur valsedlar behandlades och placerades i lokalen. Främlingsfientliga partiers valsedlar gömdes (tycka vad man vill om dessa, men har vi demokratiska val så har vi) och andra icke-etablerade partiers valsedlar placerades på andra ställen i vallokalen. Felaktig information lämnades ut av ansvariga på lokalerna osv osv. Vi såg också resultatet av liknande problem i förra valet då två valdistrikt fick lov att hålla omval, något som måste ses som ett misslyckande av det nuvarande systemet.

Det kan tyckas vara en mindre sak då problemen kanske i första hand drabbat ickeetablerade partier, men i en demokrati är det inte så ett val ska gå till. Nya partier ska ha samma rättigheter som gamla (och det kommer inte minst bli viktigt då vi tycks stå inför en tid då flera etablerade balanserar på 4%-spärren). Samtliga dessa bekymmer skulle kunna undvikas genom digitala val. Ansvaret och makten minskar hos volontärerna och alla medborgare får samma information och samma valmöjligheter oavsett vilken vallokal de besöker. Rösträkningen blir dessutom exakt och omedelbar och vi slipper problemen med vad som ska anses vara en godkänd röst eller inte.

Problemen med elektroniska val har vi sett i USA bl.a. Osäker programvara som varit lätt att hacka, det finns också möjliga bekymmer med virus, buggar, feltryckningar och vilken typ av design som bäst lämpar sig för alla medborgare. Men sådana problem inbillar jag mig att vi har experter nog att hantera och ta fram lösningar för. Skeptiska ska vi alltid vara men i det här fallet ser jag fler möjligheter till utvecklad demokrati än tvärtom.

In my defense; I've missed him since Six Feet Under

Är jag just nu mitt i avsnitt tre av en hyfsat dålig/fånig ny tv-serie enbart för att jag insåg vid första titten att Jeremy Sisto spelar en av huvudrollerna?

Jepp.

Published with Blogger-droid v1.7.4