Film på tv ikväll

Två intressanta filmer på tv ikväll såg jag just. Först ut på ettan visas Storm, en svensk zombie-film, vill jag minnas. Antagligen inte världens bästa, men jag har varit nyfiken på den en tid, så kanske jag passar på att se den. Mitt goda öga för Eric Ericsson sitter i sedan min tonårs-crush då han var den försynte killen i Storstad...

Lite senare visas den halvbraiga filmen Very bad things på fyran. Jag har för mig att det är den som Mattias brukar utnämna till det bästa filmslutet ever. Det var länge sedan jag såg den så kanske det passar bra med en återtitt från min förhoppningsvis slappande position i soffan.

Ledig kväll

Konstig dag idag. Lite tuff, men samtidigt har saker och ting gått framåt. Kan inte skaka av mig en dålig känsla riktigt, som jag inte är helt klar över var den kommer ifrån. Men det går väl över. Jag känner mig som en bättre (iaf mindre dålig) människa imorgon igen kanske.

Jag tror det är fem veckor sedan jag hade en ledig helg. Ska förvisso jobba på söndag natt, men då är nästan helgen över. Fick en fråga om att byta och jobba lördag, och hade bestämt mig för att ställa upp, då jag fick veta att det var ordnat ändå. Får erkänna att det kändes ganska bra. Jag behöver lite ledigt. Visst, jag ägnar säkert dagen imorgon åt kongressarbete och protokoll igen, men ett par lediga kvällar med trevligt ev umgänge är vad jag behöver just nu. Tanken var att jag skulle följa med Mattias hem till Ratan ikväll men när vi ätit middag här tidigare ikväll så somnade han i min säng, så en gissning är att vi far först imorgon. Låter honom ligga där, han verkade också rätt slutkörd. En helg på landet är annars väldigt lockande, känns det som.

Det börjar bli vår även här, slog det mig idag när jag var ute. Delvis är det barmark, även om älven fortfarande är frusen. Visst, det snöar nu ikväll, men det känns i luften att våren är på väg. Det känns helt okej just nu.

Ode to a friend

Dagen började med en tråkig nyhet i form av ett sms och en dödsannons. En av Fi Umeås grundare har gått bort efter en längre sjukdomstid. Visst, väntat men otroligt ledsamt. Hon var en go kvinna med ett äkta feministiskt driv. Hon trodde verkligen på Fi och hade väntat länge på något som det. Jag är glad att hon fick vara med om det, även om resultatet i första valet inte var det hon hade hoppats på.

Mina tankar har ägnats åt henne mest hela dagen, jag saknar henne. Jag har saknat henne ett tag. En klok kvinna som henne har man inte för många av i sitt liv.

Från dröm till verklighet

Inatt drömde jag att jag fick ett oändligt långt mejl från en vän här där hon beskrev hur dålig jag var och alla fel jag hade. Mysigt. Kändes grymt verkligt när jag vaknade, men inget sånt mejl i inboxen. Antagligen bara en gestaltning av den otillräcklighet jag känner just nu. Frustrerande otillräcklighet på alla plan.

Idag har jag tvättat (verkligen i sista stund igen), unnat mig en skön långpromenad, handlat och lagat mat. Resterande tid har jag suttit vid datorn och skrivit mejl, kollat lite information och sökt bland organisationers kongressprotokoll i jakt på intressanta namn för Fi:s presidie i maj. Lite småakut snart nu.

Jag har också funderat över om mitt bloggande kanske har andra konsekvenser än de önskade. Jag börjar bli lite frågande till att jag aldrig lyckas få ett annat jobb, trots att jag söker så blandat. Kanske är det bloggandet? Kanske är det mitt politiska engagemang? Kanske är jag bara paranoid och vill skylla på något annat än mina egna personliga brister. Jag tycker egentligen inte att mitt cv ser så illa ut, men kanske är det inte tillräckligt bra för att vara bra, eller tillräckligt bristfälligt för de icke kvalificerade jobben jag söker. Ja, jag vet inte. Jag kanske skulle lägga ner allt som kan störa och se om det blir skillnad? Eller komma på världens idé och bättra på den dåliga statistiken över kvinnliga företagare i Västerbotten...

Ja, iaf ska jag ta lite Fi-ledigt ikväll och skriva ett par jobbansökningar. Jag är så redo för ett nytt jobb.

I need a vacation!

Man vet att man gör skäl för sin lön när man torkat kräks i runt sju timmar av tio på sitt nattpass. Jag är helt slut. Det gör ont i kroppen, känns som att jag blivit manglad. Det kan inte vara tänkt att man ska vara så aktiv nattetid. Jaja, inte synd om mig såklart, jag led verkligen med den sjuke inatt. Även om jag var tacksam för att det inte var nån smittsam kräksjuka.
När jag kom hem imorse hade dessutom kissen Mina varit snäll och lämnat två vackra kräksfläckar i soffan också så det var bara att fortsätta skurandet.

Nu ska jag se nattens nya avsnitt av The Riches och dricka te.

Chicken little

Hade planerat att fara på Ordfront Umeås årsmöte idag. Men det kom upp saker hela tiden så jag blev sen och när jag väl kom fram såg jag att de hunnit börja. Eftersom jag inte varit engagerad i Ordfront sedan Örebro-tiden och inte känner någon så fegade jag helt enkelt ur och for hem igen. Jag skulle ändå bli tvungen att gå tidigare eftersom jag ska jobba, så det kanske var lika bra. Men lite synd känns det.

Speed IV

Det känns som att jag ständigt har en puls på 200 numera. Nästan jämt iaf. Huvudet är alldeles stressat över att jag inte har koll på allt. Måste jag rycka in mer än planerat? Har jag glömt att göra något viktigt? Tänk om nåt händer? Jag tappade tex helt bort att styrelsen sköt upp sista anmälningsdagen till extrakongressen till den 10 april, men som tur var kom Birger till undsättning innan jag kommit alltför långt i de tankarna. Jaja, sånt händer väl. Hade det bara varit kongressen som var viktig just nu hade det väl varit ok, men så är det såklart inte. Men, jag lär mig mycket. Inte minst vikten av att ha en tydlig ansvarsfördelning och många aktiva.

Natten som var på jobbet var dessutom helt hysterisk. Inte bara ett par ganska sjuka boende utan dessutom skedde en messy olycka en dryg timme före min hemgång. Det var inte roligt alls, även om jag inte hade kunnat göra något för att förhindra det känns det alltid ledsamt när det sker då jag är den som har ansvaret. Men, jag gjorde vad jag kunde och jag tror att det gick bra, eller ja, under omständigheterna väl. Lite frustrerande att gå hem mitt i allt, innan det lugnat sig omkring personen. Men så är det. På sätt och vis skönt att få komma tillbaka ikväll och se hur det gick sen och knyta ihop lite. Hoppas att det blir lugnare inatt så att jag slipper komma hem med någons blod all over me imorgon.