Alla lekkamrater är inte välkomna

Katten Rosa kom in med en svanslös ödla förut. Hon tyckte tydligen att den skulle flytta in här och vara hennes lekkamrat. Det tyckte inte riktigt jag så M fick rycka ut på räddningsuppdrag. Nu bor ödlan i vedboden.

Mössen fixar jag, både levande och döda. De har jag inga problem att bära ut igen, men ödlor ligger lite för nära de där läskiga ormarna som jag inte ens kan se på tv. Ett projekt jag säkerligen borde ta tag i nån gång. Jag har en ständig oro över att stöta ihop med en läskig orm vare sig jag är i trädgården här eller promenerar i skogen. Det sistnämnda gör jag nästan inte alls längre just av den anledningen och efter ett möte med en död snok på vägen för ett par somrar sedan så är det inte helt avslappnat jag tar promenader där heller. Dumt, onödigt och väldigt irrationellt, men jag kan inte riktigt styra det.

Och nu när jag skriver om det känns det som att det kryper på ryggen... Uhäää.

Kort dag

Inser att jag inte hunnit blogga idag minsann. Dagen har gått så himla fort. Sov till strax före fyra, klev upp och drog med mig semesterfiraren M bort från dataspelandet och ut på 6km promenad. Höll på att trampa på en överkörd, delvis förtorkad ormunge som låg på vägen kanske 100m från huset. Har jag nämnt att jag är lite hysterisk när det kommer till ormar? Levande som döda. M tvingade mig tillbaka för att se på den och höll sin vanliga lektion om hur liten risk det är att jag kommer att stöta på någon. Yeah, right, säger jag. Uääh, ryser bara jag tänker på det. Höll på att svimma när han skulle lyfta bort den, det är verkligen urhemskt.

Iaf så hann jag inte med så mycket mer än middag efter det och nu sitter jag åter på jobbet. Det är ganska lugnt just nu. Mycket feber och förkylningar på avdelningen. Som brukligt på somrarna av nån anledning. Men inte så mycket spring för tillfället. Är lite uttråkad snarare. Ska ta upp min medhavda bok, då vaknar säkert avdelningen upp :)

Min intalade trygghet försvann på en minut

Den här nyheten gjorde ju inte direkt min dag. Jag är paniskt rädd för ormar av alla de slag och undviker alltid att gå (i vart fall ensam) där det, enligt mig, kan finnas ormar. Jag blundar för ormar på tv (om jag inte försöker tvinga mig själv att se, för att jag är envis, men det leder bara till ångest) och vill helst inte tänka på att det finns människor med ormar hemma. Så när jag läser ormexpertens uttalanden vill jag mest av allt bara flytta till nåt ormfritt ställe i världen. Ormar i avloppet? Det är sånt där som alla försökt intala mig bara är konstiga historier som inte händer på riktigt.

Så idag ville jag helst inte kliva upp ur sängen och kattorna kan glömma att jag öppnar balkongdörren. Eller går in i badrummet. Just nu iaf. Usch och fy.