Bra helg!

Att sitta en söndag och känna sig rätt nöjd med sin helg är en ynnest och jag borde ju alltid se till att det är så egentligen. Det krävs inte supermycket, bara att jag har fått pricka av några punkter på en tänkt to-do-lista.

Helgen har annars egentligen inte bjudit på så mycket spännande. En ensamdag med lite bakning och storstädning och idag en tur till svärföräldrarna och återvinningen. I princip. Ja, och så var Lil'sis här ikväll och blev bjuden på middag och glass, utöver att få med sig en stor låda med fröknäcke hem. Det blev totalt tre plåtar fröknäcke igår innan jag bestämde att det fick räcka. Och de har varit uppskattade. Blir perfekt som ett av mellanmålen på jobbet i veckan.

Testade (och modifierade förstås, som alltid) ett nytt matrecept också igår. Mest för att M blev senare hem än vad jag väntat så jag fick lösa middagen utan möjlighet till tilläggshandling. Och då blev det en ärt carbonara som jag sett dyka upp lite här och var på sociala medier. I receptet är den vegansk men då jag hade orimligt mycket philadelphiaost kvar från valborgsbaket så klickade jag i lite av den för att dryga ut havregrädden som annars inte riktigt räckte till. Jag la också till ett par klyftor vitlök som jag pressade i vilket blev väldigt gott. Och så är jag mer brydd om att använda så mycket ekologiskt som möjligt så min variant blev kanske inte riktigt "under tian portionen" som ursprunget. Men billigt ändå. Och oväntat gott! Rökt paprika ger verkligen fantastisk smak åt mat, en riktig favorit i kryddhyllan.

Men prova gärna receptet, det blev verkligen supergott. Och markerades som ett bra val i min mat-app vad gäller näringsinnehåll dessutom (med viss tveksamhet kring själva pastan då, vad gäller kolhydrater). Jag gjorde om det ikväll tills syrran kom och hade då hunnit handla under eftermiddagen så att det skulle räcka till några matlådor dessutom.

Nu ska jag strax göra min over night oats och ställa i kylen och vika sista tvätten så är jag sen hyfsat klar med den här helgen. Några avsnitt av The Good Wife väntar i sovrummet sen.

Ode till hösten

Redan när jag var i Stockholm fick jag känningar av att sommaren kanske var på väg att ta slut. Nu har jag insett att det definitivt är så. Igår upptäckte jag hur björken nere vid hästhagen har antagit en gul-orange färg. Bara sådär. Och gårdagens blåst bar absolut på höstkänsla.

Jag tror att jag det här året inte riktigt hann bli less på sommaren sådär som jag brukar. Men samtidigt välkomnar jag hösten med öppna armar. Det är min absoluta favoritårstid. I mitt tycke är sommaren proppad med måsten och förväntningar. Man har semester, ska hinna med att "göra" så mycket som möjligt, ska vara ute så snart solen tittar fram, man ska vara brunbränd, man ska se saker, ha fina rabatter, grilla hela tiden, klippa gräset oftare än grannen (inget jag lider av i min lägenhet, men ni fattar) och så vidare.

Allt det där blir som bortblåst när hösten kommer. När människor omkring mig surar över att sommaren försvann så fort njuter jag av det lugn som den kommer med. Visst, hösten innebär också att man återgår till kanske sommarlediga åtaganden (Fi har dock aldrig sommarledigt, tycks det), men över lag innebär det ett lugn. Jag får lov att sitta i min soffa under en filt och bara läsa, spela spel, dricka te eller whatever. Jag får gömma mig under lager av kläder och ligga i badkaret (då jag har tillgång till ett). Dessutom blir det mörkt om nätterna vilket gör det ljusår lättare att övertyga dementa om att det faktiskt är sovtid.

Visst finns det nackdelar med hösten också, men jag väljer att inte se dem just idag utan välkomnar den istället. Inget vårskrik men väl ett höstlugn. Ahh.