Nu är jag då ruggigt less på att inte vara fullt ut frisk. Varje kväll tänker jag att imorgon vaknar jag mycket piggare, men det tycks bara inte hända. I torsdags och fredags kände jag mig snarare nästan sämre, mer orkeslös. Efter halva arbetsdagen var det som att kroppen ville checka ut, jag kände mig matt och alldeles varm i ansiktet, som om jag överansträngt mig. Men viktiga möten båda de dagarna så jag försökte hålla mig så piss som möjligt och köra på. Kanske inte det bästa, det förstår jag ju.
Och vilan i helgen har inte heller riktigt blivit. Jag tror förvisso att jag somnade kring 21-tiden redan i fredags, men klev upp kl 5 igår för att jag hostade och störde stackars M som inte fick sova. Jag halvslumrade väl i soffan i ett par timmar men sen var jag uppe. M åkte till sina föräldrar och jag tog tag i städningen. Jag hann lyssna ikapp på två Kermode & Mayo-avsnitt på köksradion innan jag stängde för att kunna dammsuga, vilket innebär att jag städade i nästan fyra timmar. Men så blir det när det inte går så fort. Och så fastnade jag i bara fler och fler saker; skåpsluckorna först, sen listerna, sen underskåpet till diskhon osv osv... Ni vet när man börjar på en punkt och bara ska "städa lite" men bara ser fler och fler härdar att ta tag i. Och det finns nog många kvar.
Egentligen kanske M skulle ha städat med tanke på min dagsform, men jag gillar som sagt att städa, speciellt då jag är ensam, och det gör verkligen inte han. Han har en tendens att fastna i saker istället och så blir det inte "som jag vill". Han har andra fördelar i hemmet, men städning är inte riktigt hans grej. Jämställdhetsmässigt är det väl inte ultimat men det tror jag vi tar igen på andra områden faktiskt.
Men när han kom hem mitt i min avslutande dammsugning så försökte han ta över (han sa innan han for att han skulle dammsuga sen, till hans försvar) men då var jag ju strax klar. Men det blev bra ändå för jag höll just på att med dammsugaren trycka runt alla datorer i vardagsrummet som jag beklagat mig över ett bra tag, och han insåg nog just då hur i vägen de var så då skyndade han att ta tag i det istället. Win! Lite färre sladdar och datorprylar där nu.
Idag blir det nog lite lugnare i vart fall. Jag har suttit i sängen och läst sedan sju medan M pysslar på med nåt serverprojekt och försöker tvätta tvättkorgen tom inför veckan. Till lunch ska vi till syrran och hjälpa till med något (sätta ihop saker?) efter deras flytt till en by på landet (låångt, bort, vilket känns drygt men samtidigt väldigt mysigt då man är där) och bli bjudna på lunch. Så det blir nog mest trevligt.
Och imorgon vaknar jag utan bubbliga luftrör och rinnande näsa, visst?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar