Dubbla budskap

Mattias har köpt hem ett slags skrivarpapper som man gör tröjtryck av. Satt en stund och funderade över vilka motiv jag skulle kunna tänka mig. Fick syn på intruktionen till pappret:



(Klicka för att se en större bild)

Vård av sjuk kissekatt

När man har gjort illa tassen och är allmänt emlig ska man ha frukost på sängen, inte sant?

Gettaway kissekatt

En jobbhelg är över. Eller ja, den var ju över redan igår, men hela dagen då man gått av känns som en förlängning av arbetspasset. Som jag sa när jag beklagade mig för Anna och Lillemor igår; jag är så less på att ta hand om folk. Jag vill inte göra det längre. Har ingen lust att vara trevlig, snäll och ha hysteriskt bra tålamod med människor som inte kan (eller vill, faktiskt är det så ibland även med dementa människor) lyssna och ta instruktioner. Är trött på att le när någon har kissat på väggen så att tapeten försiktigt måste tvättas (hände i helgen) eller när någon gömt nummer två under en dyna i soffan, när någon gett mig en smäll över ansiktet, river sönder dagens tidning eller välter tv:n. Jag vill inte. Jag är en ganska usel människa egentligen. Undrar om jag alltid varit det? Bara gömt mig under ett hjälpsam-omhändertagande-flicka-skal.

Anna och Tor var här i söndags. Mycket trevligt. Har nu en liten hög med teckningar av rosa hästar och gubbar på skänken i köket. Man borde fika mer. Umgås mer med människor på ett soft, icke-politiskt sätt.

Var hos veterinären med kisse 2; Rosa Luxemburg aka Litenfis igår. Hon har haltat och varit lite eländig sedan i onsdags. Hon gillar inte att åka till veterinären. på parkeringen skulle Mattias ta ut handduken ur boxen eftersom det råkats kissa på den under färden och självklart smet Liten. Blev en kort actionscen på parkeringen mitt i ett bostadsområde i/på Röbäck. Efter lite fjäsk fick vi tag på henne och kunde besöka veterinären. Väl på undersökningsbordet haltade inte kissen längre alls nästan. Kvinnan som undersökte fick både dra och trycka på tassen ganska mycket. Förutom en liten svullnad hittade hon absolut inget. Så det var bara att betala 200:- och åka hem igen. Idag haltar hon kanske mer än någonsin...

Har suttit i pyjamas hela dagen och bara slötittat på tv. Såg på Notting Hill och retade mig på det sockersöta slutet men även på att jag faktiskt kände att det påverkade mig känslomässigt trots att jag tycker att det är fånigt och väldigt amerikanskt.

Häromdagen såg vi Thank you for smoking. Gillade den cyniska tonen i den. Rekommenderas faktiskt.

Är lite hängig. På väg ner i en sämre period igen.

Ego boost..

Personvalsrösterna är räknade överallt utom i Västerbotten (såklart). Snacka om ego boost! Jag visste att jag hade sex, ev sju personvalsröster utanför länet; två bröder, en sambo till den ena, Joakim i Kalmar län, ev hans syster i Göteborg, en vän i Stockholm och ev mammas ex (om det fanns valsedlar i hans lokal). Men som jag räknat nu har jag fått 83 röster utanför Västerbotten!? Märkligt. Kanske man röstar efter yrket (i syfte att få upp någon "arbetare") eller kanske geografi, då de tio första namnen är Stockholmsnamn..vad vet jag? Spännande i vart fall. Och en liten kick mitt i allt. Okej, kommer såklart inte nära de tusentals rösterna Gudrun fått, men ändå...

Ska bli spännande att se resultatet i Västerbotten när det är klart. Det här valet är ju som en enda lång segsmält karamell (med lite läskig bi-mintsmak)... Nyheterna tar aldrig slut!

Bra jobbat Umeå!

Det ser ut som att Umeå kommun är den valkrets som har det tredje bästa resultatet för Fi:s del, med 1,26% just nu. Spännande, och skojigt. Skönt att få lite tillbaka av allt det arbete vi la ner i gruppen under sommaren. Någonstans känns det kul att vårt lilla tält (som i verkligheten blev tre tält när ett par hade slitits ut/blåst sönder) kunde stå sig mot de tre stora, specialdesignade valbarerna som fanns på torgen i de tre största städerna... Får man tänka så? Ja, lite tror jag. Jag tycker i vart fall att det visar att vi kunde driva en bra valrörelse utan några medel what so ever.

Dessvärre ser det ut som att vi totalt sett inte kommer att komma upp i 1%, vilket krävs för att få valsedlarna retroaktivt betalda och blanka sedlar med vårt namn tryckta och utkörda nästa val. Så vi kommer nog få plöja runt 200 mil (plus) i våra bilar om fyra år igen...

Kissen Rosa Luxemburg (Litenfis) har ont i ena framtassen. Hon haltar, kan inte alls stödja på den och är lite eländig... Tur att man har lite tid över nu för extra gos och extra god mat och mycket kärlek. Jag tror att det ska ha gått över till imorgon. Får väl uppfinna en kisserollator annars...

I väntan på slutresultatet...

Idag har jag varit på radiohuset i Umeå. Var där för en kort intervju för programmet Gender i P1 som sänds två gånger imorgon onsdag och en gång på lördag kväll. Det blev lite hastigt och ibland slog min trötta hjärna till så vi fick ta om en del frågor... Men hon var väldigt gullig och tålmodig med mig. Men hur lätt är det att spontant svara på frågan: "Säg med tre ord hur det känns just precis nu efter valet!". Sara: "Öhhhh". Ungefär. Men det blev nog hyfsat hoppas jag. Ni får väl skrika på mig annars.

Min vänlige guru herr Joakim har skapat nån liten applikation eller vad det kan tänkas heta så numera kan jag se hur många besök jag har här på bloggen. Jag ser även vilka operativsystem ni har, vilken webbläsare ni använder etc. Mycket spännande för en valutbränd mininerd. Jag upptäckte att jag även kan se om läsare hamnat här via nån sökmotor och vilket sökord som i så fall använts. Idag hade någon hittat hit via Google på sökorden "sverigedemokratiska låtar". Huh? Tja, söker man det så blir man nog lite besviken på innehållet på den här sidan, kan jag säga... Vad är det ens?

För att fortsätta i familjen Jalakas; Joakims lillasyster Cicci arbetar sedan en kort tid som scenograf (var det väl?) på svt. Just nu spelar de in nån kriminalgrej i Luleå. Tidigare i år arbetade hon på inspelningen av serien "Poliser" (snacka om typecastad), som ikväll har premiär på svt. Jag tror att hon kom in först efter ett par avsnitt, men jag måste självfallet titta på detta ikväll. Spännande och ganska häftigt, tycker jag. Måste försöka åka upp och hälsa på henne nu när hon är tillfälligt bosatt i Luleå istället för Göteborg. Hon ville komma över helgen som var eftersom hennes examensfilm visades på filmfestivalen här i Umeå, men det blev inte riktigt realistiskt att genomföra med tanke på valet. Mycket synd. Saknar henne en massa.

I övrigt så väntar jag med spänning på att få det slutgiltiga resultatet på Fi:s röster. Hoppas det blev lite över 1%. Hoppas också att Fi Luleå kom in i kommunen, det är inte riktigt klart än, men verkar inte helt tokomöjligt. I Kungälv är det kört, har jag förstått och troligen i Stockholm också. Men jag hoppas fortfarande på Luleå.

Måste kolla jobbannonser också. Har inte hunnit med det riktigt de sista veckorna. Hoppas att jag kan finna mitt drömjobb, eller åtminstone mitt "bättre-än-det-jag-har-jobb".

Dagen efter

Så var det med det. Jag undrar vad vi kommer att hamna på slutgiltigt. Det kan väl i vart fall inte bli under en procent?

Jag måste erkänna att 1% är jag lite besviken över. Jag hade faktiskt haft mina förhoppningar (och trodde faktiskt stenhårt) på 2-2,5% iaf. En del av vårt fall var såklart att det var så jämnt mellan blocken och att media spydde ut: "Varje röst kan betyda mycket nu!" etc. Klart att folk fegade lite. Jag förstår det. Borgarna röstade för att befästa sitt försprång från lördagens opinionssiffor och sossarnan för att komma ifatt. Och kanske gjorde vi några missar på vägen också, vad vet jag. Just nu har jag ingen bra överskådlig bild över läget. Jag vill inte tro att "Könskriget" (dokumentären på svt) kom att betyda så mycket för feminismen. Eller mot feminismen.

Oavsett så sörjer och räds jag lite den nya makten. För familjepolitiken med vårdnadsbidrag/subventionerade hemmafruar á la 50-talet. För miljö- och djurrättspolitikens kommande fall. För jämställdhetens kommande fall och för slaget mot de som redan har så lite. Nu ska här bli språktest så att vi kan skilja ut de språkbegåvade från de icke språkbegåvade, säga att de senare inte har medborgerliga rättigheter och skapa än större grupperingar i samhället. Vi tar bort djurskyddsmyndigheten så att inte så många bönder behöver få näringsförbud när de missköter djuren. Vi ser till att invandrare städar hemma hos de som har 3-4000 kronor över till det varje månad, och när de sedan är utslitna och sjukrivna så tar vi från deras sjukpenning. Det är ju inte mer än rätt? Vi ser till att kvinnorna är hemma med barnen tills de fyller 6 år och sen när de har svårt att komma tillbaka in på arbetsmarknaden så sänker vi deras a-kassa efter 200 dagar. För längre än så kan ju ingen behöva gå arbetslös. När det sedan är dags för pension gäller det att kvinnan har sin man kvar bredvid sig och kan få hjälp med försörjningen, för 6 år från arbetsmarknaden plus en del arbetslöshet det ger då ingen hög pension. Lovely.

Ja lite besviken är jag kanske, men samtidigt full av energi igen och lite jävlaranamma. Vi måste mobilisera oss nu och visa vad vi går för. Det kommer att bli en backlash för jämställdheten i den svenska politiken, men då får vi väl se till att trycka fram den utomparlamentariskt.

Imorgon ska jag till P1 och diskutera detta. Då är jag åter på banan igen full av feministisk envishet. Tro mig.