Semester!

Jag har snart haft semester en hel vecka och än känns det bara som en väldigt lång helg. Efter det brukar det övergå i nån slags känsla av att jag inte har ett jobb längre. Udda kanske. Jag var faktiskt förbi jobbet igår, lämnade iväg jobbmobilen för att slippa ha den gloendes på mig hemma. Det verkade vara rätt lugnt med undantag för nån mindre incident som dock löstes. Och jag tror med mig att jag lämnade efter mig ett hyfsat välorganiserat område där det mesta var tänkt på och många saker uppbackade utifallatt. Kontrollfreaket skulle inte kunna gå på semester alls annars.

Frihet

Så vad har jag haft för mig såhär långt då? Inte så mycket faktiskt. Och inte alls något av det jag trodde att jag skulle ha för mig. Jag och låtsasmaken har seglat ett par dagar, väldigt mysigt faktiskt. Jag är fortfarande inte helt och hållet avslappnad, ibland lurar ångesten sådär just bakom hörnet, men jag har hittills i år lyckats hantera det bra och faktiskt kunnat njuta av friheten, tystnaden och lyxen att få vara på havet under de förutsättningarna. 

Med min kloka psykologs ord i huvudet så kommer jag att avstå från segling de dagarna jag tror att det kan bli för mycket vind. Jag gillar inte det, jag blir orolig och då är det inte mysigt. Så då ska jag bestämma att jag inte ska följa med ut. För att jag vet att jag inte vill. Många nyckelord där, kanske inte helt tydliga, men det kanske kommer.

Vi hade vänner till (framför allt iaf) M här i tisdags. Vi grillade, gick en promenad och spelade brädspel i köket när det var halvkyliga vindar ute. Sen åkte vi in till stan och såg smygpremiären av Ant-Man (2015) på nattbio en minut i tolv. Kanske inte superklokt då vi varit uppe tidigt och båda blev rätt trötta under filmen. Men den var kul och bra. Måste nog nästan se om den sen bara...

Så ja, lite semesterfeeling i vart fall. To be continued...

Filosofen

Och där passerades nog ett rekordlångt gap av tystnad på bloggen. Helt motvilligt faktiskt. Jag vill skriva, har huvudet fullt av saker att skriva, men inget vill. Saknar tiden då det bara flöt på, då jag inte censurerade mig själv så väldigt. Fler och fler saker stannar i mitt huvud nuförtiden.

Jag vet att bloggen inte kommer bli den åtminstone halvöppna bok den en gång var, det får jag nog hitta nya marker för, men jag vill inte riktigt ge upp den än. Så stay with me, en liten stund till, okej?

Trevlig midsommar!

Return of the dead

Sådärja. Nej jag har inte gått under jorden (inte än). Men vi hade lite mycket vatten här ute på landet, sådär mycket att det blev en decimeter även nere i källaren där all datautrustning förstås stod på golvet. Så det blev en del radioskugga ett tag. Ett litet extra tag för att det faktiskt var rätt behagligt en stund. Men sen slutade det bli behagligt och mest jobbigt så nu är det fixat igen sedan en vecka ungefär. Vissa saker är klart svåra att fixa utan nät. Och jag hade ju just sänkt min kvot på mobilen så den räckte just ingenting till.

Så ja, än blir ni inte av med mig.

Grey's...

En del av helgen har tillbringats med att se ikapp lite Grey's Anatomy. Jag har ju legat efter med de flesta serier ett tag nu och just den var det kanske dessutom länge sedan jag egentligen gillade så där värst mycket. Historierna blir bara allt mer spektakulära. Så pass att jag himlat med ögonen stundvis i min ensamhet då jag sett dem. Men har man sett drygt tio säsonger så är det kanske värt att fortsätta till slutet, när nu det blir. Och 'den stora dramatiken' den här säsongen har jag redan koll på då svensk media skvallrat med stora rubriker i nöjessidorna. Svårt att missa. Men också det har varit lite av en ryck med axlarna för min del. Tror inte jag direkt saknade karaktären under tiden för hens 'inledande straff' i form av tillfällig utskrivning ur serien heller.

Ungefär sådär spektakulära...

Helt ikapp är jag dock inte även om jag sett kanske 7-8 avsnitt. Jag tror jag har kanske fem kvar för att vara helt i fas. Sen är det dags för en ny serie att ses ikapp, lite oklart än vilken dock.

Långhelg

Snart är en skön långhelg till ända. Lite surt bara att jag vaknat tre dagar i rad med en känsla av söndag. Inte hela världen det förstås, men just synd att inte känna den där avkopplingen jag hoppades på. Men det har varit en bra långhelg ändå, jag kan då inte klaga.

Nu är det väl inte kvar några kortveckor under våren? Förutom nån egen som jag tänkte skapa. Vi har ju en ledig dag att ta ut som kompensation för att nationaldagen i år inträffar på en söndag. Hade ingen aning om att det var så tills det kom ett mejl från lönekontoret om det. Alltid trevligt med en extra ledig dag förstås. Så det lär bli en kortvecka till snart, kanske redan under maj. Vi får väl se.

Tystnad

Man borde alltid vara uppmärksam på vad som är hemma. Ikväll har jag varit det lite extra, spenderade en stund ute i den alldeles besynnerligt vackra kvällen, bara jag och katten Rosa. Planen var att jag skulle ta en kvällspromenad, ett återinträtt moment i mitt liv just nu (heja ljuset), men hon ville som inte att jag skulle gå. Hon försökte följa med men modet svek ganska strax utanför gärdsgården. Sedan alla turer med dumkatten har modet och ägandet av reviret inte riktigt fallit åter på plats. Nu är det en orolig nos som bara vill vara ute om personalen följer med. Ledsamt.

Så jag vände just som jag nästan inte längre kunde se henne stå där och spana efter mig. Lite rädd att hon skulle glömma bort att hon nästan var på vägen, och lite av en känsla av att jag måste passa på att hänga lite med henne när hon så gärna vill. Rosa är ju annars lite (mycket) av en hussekatt ser ni. Hon är duktig på att sprida kärlek till båda men det är uppenbart att hussefiguren är lite häftigare. Det må vara jag som låser upp och öppnar ytterdörren när vi kommer hem på kvällarna men det är förbi mig och ut till han som just kört in bilen i garaget hon springer först.

Matteövervakat har hon i vart fall kissat lite på brevlådeställningen på andra sidan vägen samt på ett par andra strategiskt viktiga punkter, allt med en mattefigur inom svanslängds avstånd. Sen inspekterade vi knopparna som ska bli rabarber, de blommande påskliljorna, gödslade jordgubbslandet (vissa av oss), busade med ett kvarglömt snöre och spanade lite på nygrannarna på avstånd.

En jättevacker kväll, lite småkall men frisk och med undantag för fågelläten en alldeles tyst kväll. Jag älskar att bo här, älskar landsbygden, älskar havet. Det står kvar här, tänker jag.