För en stund sen när Joakim och jag var i hans kök och lagade mat hörde vi plötsligt ett sådär riktigt panikartat ångestfyllt barnskrik (ni vet, som på film, fast nästan värre). Vi stannade båda till och hörde sen hur lägenhetsdörren mittemot slog igen och skriket blev dämpat och liksom fortsatte längre in i lägenheten. Man struntar ju i en del skrik och ljud i trapphus (tyvärr), men nu vände jag mig mot Joakim och sa att det där måste vi nog kolla upp.
Joakim gick till sin dörr och tittade ut genom titthålet och började snart småskratta. "Kom och titta", sa han. Jag tittade ut och såg en vuxen person utklädd till tomte som stod och försökte säga något in i lägenheten mittemot genom brevinkastet.
Jag har nog aldrig hört ett barn bli så panikrädd förut. Kan inte låta bli att undra vad i tomten som var så skrämmande? Eller om det kanske var överraskningsmomentet i sig som var skrämmande. Tomten fick iaf se sig besegrad efter en stund och ta hissen ner.
Joakim gick till sin dörr och tittade ut genom titthålet och började snart småskratta. "Kom och titta", sa han. Jag tittade ut och såg en vuxen person utklädd till tomte som stod och försökte säga något in i lägenheten mittemot genom brevinkastet.
Jag har nog aldrig hört ett barn bli så panikrädd förut. Kan inte låta bli att undra vad i tomten som var så skrämmande? Eller om det kanske var överraskningsmomentet i sig som var skrämmande. Tomten fick iaf se sig besegrad efter en stund och ta hissen ner.