Snart snart...!

På tisdag är det bara två veckor kvar tills vi sitter på Scandinavium i Göteborg och ser bästaste Eddie Izzard på scenen! Åtminstone hoppas jag att han ska vara lika bästigast som han varit i sina tidigare shower.

Men två veckor! April som kändes så långt borta, nu är vi alldeles strax där!

Och plötsligt var den där, den sentimentala lördagsförmiddagen

Jag har börjat få en förkärlek för lördagsmornar. Det är nåt särskilt trivsamt med dem. Jag vet egentligen inte riktigt vad.

Just den här lördagsmorgonen vaknade jag halv nio med ont i halsen och seg kropp. Lämnade sängvärmen, hämtade te och skumtomtar (förbjudet, men hallå, det är lördag?) och kröp upp mellan två sovande kattdamer i soffan. Fram med stickning och senaste avsnittet av Cougar Town (som jag gnällt mycket på men som helt klart tar sig så sakteliga). Och sen det bästa, mest efterlängtade till sist; veckans Parenthood. How I love it.

Det ger mig en stor familjekänslados per vecka och jag suger åt mig varenda sekund. The Braverman's är min surrogatfamilj tre kvart i veckan. Det får mig att längta efter min familj, en familj och att tänka att den numera nästan utrotade företeelsen att familjer växer upp och lever vidare alldeles nära varandra med ett kvarvarande föräldrahem som hjärta och samlingsplats inte alls behövde vara en så dålig idé egentligen. Inte guld och gröna skogar heller såklart (och i vissa fall säkerligen rent destruktivt), men visst finns det något gyllene i tanken trots allt? En nästan villkorslös gemenskap som jag saknar ibland. Eller är det kanske bara jag som luras in i tv-serievärldens fiktiva bomullsmys? Kanske så.

3,5 dygn kvar...

Åh, jag bara toklängtar!!! Samtidigt som jag är rädd att det alldeles för snart ska vara söndag morgon och det jag längtat efter i stort sett hela året ska vara historia. Lite som sagornas julaftnar.

Med farligt höga förväntningar...

Åh, jag vill att Alice in Wonderland ska ha premiär nu när jag läser detta!!

Att längta bort lite

På tal om sol så hade jag ett sms väntande när jag steg upp i eftermiddags från miss J som landade i Rom vid lunchtid idag. Nu lär han nog ha tagit sig till Amalfi där han ska närvara vid ett par vänners bröllop på tisdag. "Kanonväder", var rapporten. Och jag är inte alls avundsjuk.

Att längta bort

Har en viss resa-bort-längtan av nån anledning. Okänt vart eller varför. Undrar om det är Anna-Karins fel, hon som for till Thailand idag? Fast jag längtar nog inte sol specifikt, bara bort lite sådär.

Ego-söndag

Okej, jag erkänner. Jag har haft oförskämt mycket "me-time" den här nästan-lediga helgen. Men det har varit skönt. Började dagen med frukost i sängen och film. Tyvärr ingen bra film, men hey, film är film. Sällan helt tråkigt. Jag såg The heartbreak kid med Ben Stiller och Malin Åkerman. Not good, I'm afraid. Faktiskt nästan dålig. Se den inte. Max 3/10 i betyg av mig. Stiller-filmer brukar annars åtminstone vara underhållande, men nej inte denna.

Söndag idag? Jobba inatt. Känns sådär. Men alltid skönt att bara gå ut en natt. Det känns så enkelt då. Inga större förberedelser behövs med sömnomställning osv, en natt klarar man nästan alltid ändå. Och jag låg i sängen fram till vanliga människors lunch så det ska nog gå bra. Lite skönt att få ombyte och vara på en annan avdelning också.

Inte mycket annat att rapportera idag. Jag längtar ut, bort. Det skulle vara så skönt att bara fara iväg någonstans. Se något annat, förkovra mig i trivial kunskap om en annan plats. Vandra i nån stad och titta på koola byggnationer. Jag skulle gärna lägga min skatteåterbäring om 22kr på att resa, men jag måste nog spara dem. Nej, skämt åsido, det lär bli mer när reseersättningen kommer till från förra året, men jag tror ändå att det finns hål att lägga dem i. Jag önskar dock att jag en dag fick pengar över att resa någonstans. Se något annat än Danmark och Norge... Jag är så oberest utomlands att det är galet. Trots det skulle jag glädja mig åt den minsta tripp inomlands.

Nej, lite fart nu! Tänkte hinna diska och plocka undan lite före jobbet.