Film 14/11: X-Men: First Class

Efter att ha kritiserat de tidigare X-Men-filmerna fick så Matthew Vaughn en chans att regissera sin egen. Den här gången handlar det om hur allt började, en prequel om hur Charles Xavier startade sin mutantskola; i X-Men: First Class.

Vi får snart lära oss att mutanter finns lite överallt, men att de flesta lever med sina abnorma egenskaper i hemlighet i en värld där man inte ska 'sticka ut'. Och utseende, anpassning och att 'tycka om sig själv för den man är' är nån form av genomgående tema för den här filmen. På gott och ont, ska sägas. Filmen utspelas under det kalla kriget och vi får se hur mutanterna spelade en roll för att undvika att ett enormt världskrig bröt ut under 60-talet. Vi får se överklassynglingen tillika mutanten Charles Xavier (James McAvoy) träffa Erik/Magneto (Michael Fassbender) och hur de tillsammans far världen runt (nåja) i sökandet efter fler mutanter som skulle kunna passa i den grupp som CIA frågar efter. Skurken i filmen är Sebastian Shaw (Kevin Bacon) som inte själv besitter några särskilda egenskaper men som har mutanten Emma Frost (January Jones) vid sin sida när de infiltrerar ryska armén.

Det här är en svår film att recensera och jag skulle nästan vilja se den igen för att ge ett klart omdöme. X-Men-filmerna har tidigare varit rätt actionbetonade men i den här filmen tar det ett bra tag innan det händer så mycket med fart i. Den försöker få in lite för mycket av 'tonårsdilemman' som för att betona att det handlar om tidiga mutanter, något som ibland känns lite krystat. Filmen är inte heller överdrivet snygg även om animeringarna får klart godkänt.

När det kommer till skådespel är det också något ojämnt. Jag störde mig en hel del på Zoë Kravitz som Angel och Kevin Bacon är ingen större favorit sedan tidigare. Däremot bidrog Fassbender väl till superhjälte-feelingen och McAvoy var helt klart den starkast lysande stjärnan i hela filmen. Jag gillade också Nicholas Hoult (lillpojken från Om en Pojke (2002) som nu blivit stor) i rollen som Hank/Beast.

Över lag en lite velig men ändå klart godkänd actionfilm med lite Bond-känsla som man mycket väl kan välja att se först om man fortfarande råkar vara X-Men-oskuld. Betyg 3/5.

Recensioner: SvD, DN, Onyanserat.

Biokväll

Ikväll har vi också varit en vända in till stan. M föreslog att vi skulle se på bio så vi stuvade oss in i bilen och for. Först pizza-middag (hej onyttig helg!) och sen X-Men: First Class (2011), som vi pratat om att se ett tag nu. Och den var över förväntan faktiskt. Har hört lite blandat om den, men över lag var den absolut helt okej. Ska försöka skriva nåt mer utförligt om den (och alla andra 'tusen' filmer jag sett sista tiden) senare.

Fick också påtalat av kassörskan på bion att jag har "jäättemånga poäng" som brinner inne om jag inte utnyttjar dem före november. Så se där, en ypperlig anledning att gå ännu mer på bio i sommar!

Andras röster om Wolverine

Läser lite recensioner nu och inser att både SvD och DN ger Wolverine dåliga betyg (en 3:a resp en 2:a). Kanske är det så att jag är för lite Marvel och X-Men nörd för att bli besviken. Visst kan de ha rätt i att Wolverines djuriska sida försvinner något, men personligen stör det inte. Om jag saknar något så är det väl utanförskapet som skildras så tydligt i vart fall i första X-Men-filmen. Men som sagt; för en person som inte är så in-nördad i historien är det en kool film.

Film 18/09; X-Men Origins: Wolverine

Ah, äntligen har jag varit på bio igen. Och vilken bio det var! X-Men Origins: Wolverine med mannen som hur vältränad han än är ändå går som en pensionerad cowboy med sina skumt långa ben och fula jeans; Hugh Jackman (såklart) i rollen som Logan/Wolverine. Jag hade läst så lite som möjligt innan och hade inte så väldigt mycket förväntningar egentligen, vilket som vanligt gav en del överraskningar. Tex hade jag ingen aning om att Ryan Reynolds (vars rollprestationer bara växer) var med och spelade Wade (och sen Deadpool) på ett ganska imponerande sätt.

X-Men Origins utspelar sig alltså före X-Men-filmerna och just denna (det är på g fler, åtminstone en som jag vet) handlade om hur mutanten Logan blev Wolverine. Med undantag för en tyvärr ganska lam inledningsscen, där Logan sätts i sitt familjeperspektiv, var det en riktigt kool film med konstant hög fart. Jag brukar klaga på att filmer nuförtiden klipps för lite, men den här var då alldeles lagom med sina nästan två timmar. Den innehöll också lagomt mycket sentimentala scener. Det här med att man dödar ett dussin människor för kärleks skull, det brukar som inte riktigt bita på mig. Men nu byggdes historien upp bra utan alltför mycket av den varan alltså.
Helt klart en film att se på bio. Slutfajten var nästintill i toppklass. Lite synd att en del av karaktärerna inte är med i de resterande filmerna (alltså de som redan gjorts); jag kunde inte låta bli att vilja ha mer av även dem. Liev Schreiber var väldigt bra i rollen som Sabretooth men och även the hobit som var med gjorde det bra. Med flera.
Svårt att betygsätta då bioupplevelsen alltid höjer lite men 8/10 får det bli. Kool film, se till att se den på bio!

Film 16/09

Så lite film kanske? Jag har sett ganska lite den sista tiden som sagt, men några filmer har det blivit. En liten genomgång av de mest intressanta kanske?

Först ut den första filmen i vad som snart är totalt fyra filmer; X-Men. X-Men bygger som bekant på en populär serietidning (som så många andra filmer nowadays). I början av filmen får vi se hur flera personer i ganska ung ålder inser att de är en de sk "mutanterna"; personer som besitter olika minst sagt speciella egenskaper som inte sällan ställer till det för dem. När Marie ska till att kyssa sin pojkvän för första gången resulterar det i att han hamnar i koma. Förtvivlad flyr hon hemmifrån och korsar väg med ensamvargen och mutanten Wolverine. Alla mutanter är såklart inte good guys och efter ett första möte med dessa hamnar Marie/Rogue och Wolverine på en skola för mutanter (X-Men) där de möter Professor Xavier.
X-men är en ganska politisk film som handlar om intolerans, och vars budskap kan appliceras på flera företeelser i samhället. Samtidigt är det en actionfilm med bra drag och karismatiska roller som spelas av bl.a Hugh Jackman, Halle Berry och James Marsden. Jag ska absolut försöka se resterande två innan jag förhoppningsvis ser X-Men Origins: Wolverine på bio (premiär 1 maj). 8/10 i betyg.

Och äntligen har jag sett Little Miss Sunshine! Länge har jag hört att den ska vara så bra men det har aldrig blivit rätt läge. Men så en lugn natt på jobbet hade A med sig den så då var det bara att se den! Filmen handlar om Olive; en bedårande söt 7-åring som drömmer om att bli "Little Miss Sunshine". När så chansen kommer stuvas hela familjen in i den nästan lika söta folkvagnsbussen för en roadtrip till skönhetstävlingen. Familjen består av pappa Richard (Greg Kinnear); en misslyckad livscoach, en stressad mamma Sheryl (Toni Collette), en sedan 9 månader tillbaka frivilligt stum (eftersom "alla är idioter") storebror Dwayne, Olive och så en knarkande farfar tillika Olives tränare Edwin. Alla är såklart inte lika glada och hängivna för resan och självklart händer saker på vägen som komplicerar det hela.
Det är absolut en feelgood-film. Visst händer mycket tragiskt men samtidigt elvereras det med en dos svart humor som man ändå inte kan stå emot. Och det hela balanseras dessutom upp av den oerhört charmiga Olive (Abigail Breslin). Till filmens nackdel kan jag tycka att den bitvis kändes lite vilsen; som att jag inte förstod vart den var på väg och att slutet var lite....obekvämt kanske? Men över lag är det en underbar film och betyget får ändå bli 8/10.

Nu lunch-break sen kanske det blir ett par filmer till.