Idag känner jag mig lite taggad igen. Har ätit bra, simmat i bra takt med världens bästa Lil'sis och promenerat mig svettig på bandet nu ikväll för att ticka över de 10.000 stegen. Som det ska vara, med andra ord, men inte riktigt har varit. Det är väl så, att det går upp och ner, och i sanning så finns inga enkla lösningar, det är lite jobb som ligger bakom resultat. Det kan vara det mesta påståendet som sagts i Biggest Loser som känts riktigt vettigt.
Jo, jag ser det, men inte med full ingivelse. Det är första säsongen jag ser, i vart fall av den svenska. Den amerikanska har jag sett delar av och den är förstås extra allt av det mesta. Men också den svenska finns det en del av ha synpunkter på. Jag ska inte gå in på det en massa men häromveckan då det var "frestelse-tävling", då var jag ganska irriterad. I början av säsongen tyckte jag också mig se en ganska stor skopa av den i min mening falska bild av "tjockisar" som lite korkade. Sådana personer finns förstås också, men antagligen inte mer än genomsnittet. Antingen har jag blivit immun (alt fördummad) eller så har det blivit mindre av den varan ju längre programmet gått. Fastnat har jag iallafall, och kommer att följa säsongen ut.
Och just det, jag kom ju i de beställda arbetsbyxorna, två storlekar mindre än de förra. Återstår om det även gäller för tre klänningar som jag väntar hem, också beställda i samma storlek. Vi får väl se. Om inte så kanske de får bli ett litet kommande mål att uppnå.
