Den ärliga åsikten om utförsäkrade

Som vanligt när humöret tryter lite håller jag mig från politik och eländesnyheter så mycket jag kan. Men de undgår mig inte helt. Jag har såklart skummat debatten mellan en utförsäkrad trebarnsmamma och två moderata politiker från riksdagens socialförsäkringsutskott. Jag ska inte säga så mycket om det, det finns det andra som gör bättre just nu, men jag måste säga att jag länge funderade över om det verkligen var på riktigt. Det är oerhört märkligt, för att inte säga oansvarigt, att två riksdagsledamöter sågar en privatperson på det viset utan vidare bakgrundskunskap. Här, om någon gång, hade det varit vettigt att hävda det olämpliga i att "diskutera enskilda fall" och istället debattera sin tes utifrån ett allmänt håll.

Men hade de varit så taktiska hade vi inte fått möjligheten att se deras riktiga, ärliga och motbjudande åsikter rakt i ansiktet; människor vill inte jobba och därmed få allt vad det innebär (plats i samhället, arbetskamrater, känsla av "värde", sysselsättning, riktig lön osv). Vi är lata av naturen och vill helst sitta hemma medan försäkringspengarna rullar in.

Den svenska "generösa" sjukförsäkringen

Och utanför min egovärld pågår just nu ett massivt protesterande mot hela den märkliga utförsäkringshärvan. Nu pratas det om att man ska undanta det "svårast sjuka" från de nya reglerna och jag bara undrar hur definitionen av "svårast sjuka" kommer att se ut. I aftonbladet får några av de som antagligen inte ses som "svårast sjuka" komma till tals varav jag såklart känner speciellt för en av dem. I kombination med utförsäkringen vet ingen när sambons a-kassa kommer att landa på kontot heller, så den ovissheten har de att bära med sig nu samtidigt som julhandeln slår nya rekord.

Jag kanske är naiv men jag har nog sällan stött på någon som inte vill arbeta. För även om man kanske inte älskar sitt arbete så handlar det ju faktiskt om så mycket mer än att bara "arbeta", fråga vilken arbetslös person som helst. Ofta ger arbetet en känsla av sammanhang och mening, inte bara något man gör för att få pengar i slutet av månaden. Bland det första du frågar en ny bekantskap är vad den arbetar med, inte sant?

När det samtidigt rapporteras om hög arbetslöshet (inte minst ungdomsarbetslöshet) så förstår jag inte vad som driver regeringen till att tvinga ut sjuka människor på arbetsmarknaden.