Fredagströttma

Trött Sara idag. Men nu är det ledighet som gäller i en vecka, det blir bra det. Sista natten var ganska rörlig, framför allt den första halvan, änglarna var lite oroliga. Sen försökte jag kliva upp skapligt idag, gjorde en fikadejt med Simon och for sedan med resten av familjen ut på landet var vi ätit middag, sett lite tv-serier och haft en lugn, trivsam fredagskväll i soffan med ett glas äckligt vin i handen*. Just nu sitter jag mest och funderar över om jag ska ge mig hän åt tröttheten och göra tidig kväll eller om jag ska hålla mig vaken en stund till (med risk för att passera tröttheten och hamna i nattjobbsläge igen) för att inte vakna alldeles för tidigt imorgon. Hm...

Imorgon blir det spelkväll i stan i goda vänners lag. Ser fram emot det.

*Note to self: inte vara "wild and crazy" och handla utanför de inkörda, omtyckta vinerna om jag inte samtidigt, för säkerhets skull också köper just ett sådant som backup.

Stiller/Murphy - vinnande koncept?

Jag gillar Ben Stiller, men det är antagligen bara en undanflykt till varför jag lockas av Tower Heist. Egentligen är jag nog mest nyfiken på Eddie Murphys återkomst till stora duken i något som inte ser ut som en barnfilm. Och ärligt talat, visst verkar den lite intressant? Den hade svensk premiär igår men so far verkar den inte direkt överöst med höga betyg och lovord, snarare medel. Å andra sidan förväntade jag mig ingen toppfilm, ibland är det rätt skönt att bara bli sådär lagomt underhållen. Jag kan också vara helt fel ute, vad tror ni?

Å andra sidan...

Fast nu ska jag inte gnälla så mycket. Jag ska snart få sova (yeay!) och när jag vaknar har jag hur många tv-serieavsnitt som helst att se (Parenthood!!*) och sen bara en jobbnatt kvar innan helg och ledighet. Så här ska inte gnällas!

Godnatt! Don't wake me!

*Kom visserligen igår men då hann jag inte se något

High Life

Jag mötte en ambulans i utryckning på Backenvägen när jag for hem från jobbet alldeles nyligen och en kort stund funderade jag över om den skulle hämta mig som egentligen typ krockat uppe på Umedalen medan nån form av medvetande fortsatte köra bilen hemmåt i något slags psykiskt skydd. Sen kom jag på att det var rätt galet tänkt och så fortsatte jag istället smygböla lite åt den pulserande ryggen och längta hem till sängen.

I'm alive!

Jag överlevde jobbnatten som tur var. Mest för att änglarna höll sig lugna och ungefär så sovande som man kan förvänta sig på det stället. Utom en ängel förstås som hade fullt sjå från ett och framåt med alla möjliga och omöjliga projekt. Men det gick bra det med. Svårast inatt var att följa instruktionerna från sjukgymnasten om att inte gå fort eller med stora steg; när larmen går igång brukar jag inte direkt dra benen efter mig. Men nu fick det ta sin lilla tid. Försökte timea in med värktabletterna så att de skulle göra bäst nytta över viktigaste delen av natten och det gick hyfsat. Från 6-tiden hade jag dock ont, riktigt ont, och när jag väl kom hem strålade det ner till knäet i högra benet som om en nerv satt i kläm eller nåt. Men det var så dags då det.

Nu har jag sovit skapligt bra och ska ladda upp för natt nummer två av tre. Sen säger det nya schemat att jag är ledig en vecka, det kommer sitta bra det.

Konsten att fönstershoppa behärskar jag allt!

Lil'sis har höstlov så idag spenderade vi några timmar tillsammans på stan. Mest kändes det som att hon vallade runt en pensionär som typ vaggade och var yr av smärta, men jag försökte verkligen att ignorera det. Lunchen på Costas var dock bäst ur just det avseendet, sitta still. 

Provade en tröja som jag kanske borde köpt men inte köpte och ett par klackade stövlar som jag kunde stänga hela vägen med dragkedjan (!!!*) och som var väldigt fina, både i svart och brunt, men som jag såklart inte heller köpte. Syrran kom däremot hem med ny skjorta, temugg och ett par nya ringar. Okej, jag kom hem med en påse blandade värktabletter från apoteket, men det räknas som inte riktigt.

Nu vankas det middag med the family, sen back to work efter drygt två veckors frånvaro. Känns lite nervigt faktiskt, av flera anledningar. Men det ska säkert gå bra.

*Tror inte jag hittat några som mina fetvader kommit i annars, true story

Back to work

Usch vad jag sovit kasst inatt. M som fortfarande inte är riktigt frisk har snarkat som en tok och jag har drömt en massa och vaknat ideligen. Planen var att sova länge nu på morgonen men strax före nio kändes det som stopp redan trots att snarkmaskinen begav sig till jobbet redan vid sju. Jag ska jobba ikväll och jag tror att jag är lite nervös för det. Jag har ju fortfarande väldigt ont i ryggen och fungerar långt ifrån som jag ska. Men jag ska testa och hoppas på det bästa. Annars vet jag inte vad som händer, jag vill ju inte gå hemma.

Men jag ställer in mig på att det går bra så gör det det, eller?