söndag, mars 04, 2007

Vägen till jämställdhet går via humor?

Åh, så mycket skit han fick för det här... Snacka om symptomatiskt för hela samhället.. Grejen är att vi behöver fler, inte minst fler män (män lyssnar på män fortfarande), som kan göra det såhär enkelt, så att folk faktiskt lyssnar och reflekterar. Ingen politiker i världen kan göra det bättre. Håll till godo.

lördag, mars 03, 2007

Jesus Camp

Bingo Royale, är det ironi jag inte förstår eller vad är grejen? Bytte snabbt mellan alla de tre kanalerna vi har och fastnade istället vid en dokumentär; Jesus camp och finner bara inte ord... This is scary! Ni måste se. Om ni törs.

Slökväll

Sitter och dricker gin och cola (!) i ett glas med ett gigantiskt sugrör och tittar på "andra chansen", en del i den evighetssåpa som melodifestivalen tycks ha blivit. Ganska halvtrevligt. Spelar casino på nätet samtidigt och läser lite bloggar. Hittills har jag haft fel 3 gånger av 3 möjliga vad gäller vilken låt som ska gå vidare. God koll. Min favorit är Luuk. Jag rådiggar hans humor. Oftast iaf. Även om han är lite fånig.

Måste säga att jag förvånades över att man fortfarande vajar med händerna uppsträckta i luften till ballader! Jag har nog aldrig riktigt klarat av att göra det någonsin med bevarad självrespekt, men trodde faktiskt att det dött ut vid det här laget. Där ser man. Ytterligare en orsak till att gå på konsert oftare. Eller ja...det borde bli tvärtom, men jaja.

Har tre kissar som ligger och vakar över minsta rörelse jag gör. Orsaken är att det står en liten bunke med frysta räkor på upptining nere i vasken och man vet ju aldrig...man vill inte gå miste om något. Mattias har försökt påpeka för dem att andra katter inte räds lite skal utan gärna äter även det, men mina sedan länge bortskämda kattor bara stirrar på honom som om han vore dum i huvet... Hehe.

Hörde lite av en intervju med Lars Lejonborg på radion när vi åkte hem från stan tidigare ikväll. Oj, hans tunga måste blivit svart av den intervjun. Han kom till och med undan med att hävda att anledningen till den massiva kritiken som uppkommit mot Carl Bildt beror på att man inte Sverige inte tycker om folk som har pengar. What a lot of crap. En inspelning av Reinfeldts åsikt spelades också upp där han menade att det hela beror på att så få svenskar vet vad optioner är, och att det därmed är lätt att kritisera sådan man inte vet vad det är. Yeah right. Det brukar ju vara bra att idiotförklara folket/väljarna... Han klappar oss på huvudet och säger att det vi inte förstår ska vi inte blanda oss i. Smidigt sätt att regera på. Beprövat.

Känner mig något lättare till sinnes annars idag. Har fått ösa av mig lite av alla orosmoln som cirkulerat i hjärnstammen ett tag. Känns bra. Eller lite bättre iaf. Känner mig lite tacksam för den kvartsfyllda gin-flaskan jag hittade i skänken vid städningen igår också... Den måste ha stått där sedan inflyttningsfesten i somras. Passade mig ganska bra ikväll.

Nu är det snart kisse-revolution på gång...

torsdag, mars 01, 2007

Något lugnare...

Okej, jag pms:ar lite. Så är det nog. Borde insett det redan igår när jag fick bita mig i läppen för att inte säga något drygt när Mattias bytte kanal för långsamt på tv:n (hehe). Kanske är det så. Jag känner mig i vart fall lättirriterad och trött. Det startade lite snyggt igår morse när jag kom hem från jobbet kl 8 och insåg att min dörrnyckel låg i tryggt förvar inne på köksbänken. Det var bara att bita ihop och åka tillbaka in till stan och hämta Mattias nyckel. 10-timmarspass på jobbet och sen nästan 20 mil i bilen, kan man bli annat än på dåligt humör?
Allt jag skrev tidigare idag finns det såklart sanning i, men i min irritation så rann det kanske över onödigt mycket.

Men man kanske inte kan bli annat än uppgiven när man sitter med en iaf nästan färdig akademisk examen och försöker plita ihop en ansökan till Volvo som montör? Jag vill verkligen inte nedvärdera det som arbete, men inte var det riktigt det jag hade tänkt mig när jag trotsigt gick vidare till universitetsstudier när familjen hellre hade sett att jag blivit usk:a? Och när man sen inte ens får de där jobben...hur ska man då tolka det?

Anfall

Åh, jag är så trött! Fattar inte att jag kan vara så trött egentligen. Visst måndag tisdag när jag jobbade blev det mindre än fem timmars sömn per dygn, men nu borde jag ha sovit igen det. Sov sex timmar på dagen igår och somnade sen före elva på kvällen och steg upp strax innan åtta i morse och körde Mattias till jobbet. Likväl sitter jag här och gäspar och bara orkar ingenting!

Jag vill ha min ork tillbaka. Bli positiv (-are iaf) igen, få tillbaka min moralpanik, bli en god människa igen. Jag håller fan på att förfalla. Eller så är och har jag alltid varit en rätt dålig människa hela tiden, det är bara nu som fasaden rämnar och det börjar sippra ut. Jag vet inte, jag orkar knappt fundera. Jag är less på att känna mig negativ och skeptisk hela tiden, att jag tappat förhoppningarna. Att jag tilldelas roller som nån jävla bromskloss som jag inte alls bett om. Jag är så less! Och jag fattar verkligen ingenting! Vad är det som händer? Vad är det för fel på mig?

Jag borde kanske gå i kloster, eller åtminstone ta ett tysthetslöfte ett tag innan jag gör saker alltför illa. Jag borde åka bort, någonstans där ingen når mig så att jag kan få ro att meditera fram vad som ska tänkas vara meningen med allt det här.

Åh, nu har jag fått det ur mig, kanske det försvinner då?

söndag, februari 25, 2007

Note to self:

Nästa gång Ulrika hojtar "Tequila-race!" är den korrekta responsen "Nej".

tisdag, februari 20, 2007

Ett lamm i huset

Har varit på besök hos Mattias ena storasyster ikväll, Angelica. Hon har ett litet torp några mil härifrån, med ett par hästar och ett gäng får. Det är tydligen lammningstid just nu och alla utom en tacka har lammat. Den ena tackan har dessvärre lite svårt för det här med lamm, det var samma sak i somras, hon bryr sig helt enkelt inte om dem när de väl kommit. Nån slags fårvariant på förlossningspsykos kanske... I alla fall så var det ena så litet att det inte riktigt funkade utan sin mammas hjälp, och snart fick det både blodförgiftning och lunginflammation. Storasyster Angelica kunde inte låta det dö så hon tog det till veterinären, fick penicillinsprutor att ge och amoniosyror att lägga i vällingen som hon såklart gav via nappflaska. Men det är ju lite kallt så lilla lammtjejen hade ingen egentlig chans även då. Så när vi kom dit ikväll så hittade vi lilla lammtjejen invirad i ylletröja i en inplastad och halmad spjälsäng i familjens vardagsrum... Världens sötaste kvasibebis! Hade dessvärre ingen kamera med mig, men ska ta med det nästa gång jag åker dit.

Stackars Angelica var alldeles slut efter att ha flaskmatat minilammet varannan timme i två dygn.. Men nu har det i vart fall tagit igen sig en del och var ganska så pigg när det halvhalkade runt på vardagsrumsmattan (för att i andra sekunden bara lägga sig ner somna på stört). Hur söt kan man vara? Sultade glatt på mina fingrar en evighet... Jag fick äran att vara lammvakt när Angelica och Mattias gick ut och matade resten av fårfamiljen.

Jag hoppas att hon klarar sig. Sötlammet.

I övrigt har det varit en konstig helg. Och ett par konstiga dagar efter det. Men det tar vi en annan gång.