torsdag, juni 30, 2016

Saker jag funderar på när hjärnan borde sova

Har du också personer du liksom iakttar lite som på håll utan att riktigt ge dig till känna? Jag pratar inte om stalking nu utan personer i den perifera kretsen som du kanske känner litelite eller åtminstone "från internet" och som det åtminstone känns som att du känner lite fast du antagligen inte alls gör det. Jag, som gammal bloggläsare och tidig sociala medier-aktiv, har/har haft ett par (kanske några) såna personer och det är ju som lite spännande (och kanske lite läskigt om man grottar i det, men det behöver man ju inte göra). 

Jag tänker framför allt på hur lätt det är att fylla i de där luckorna själv, halvt om halvt omedvetet. För luckor finns ju även om du kan få veta oerhört mycket om personer du egentligen inte riktigt känner. Och då skarvar man lite, tänker jag. Åt endera hållet. Liksom förstärker ett bra eller dålig intryck med egen fyllning. Och jag undrar hur många av de här personerna man egentligen skulle ha rätt om ifall man fick chansen att ta reda på det. Det kanske är lika bra att jag aldrig får veta. Åtminstone kanske när tiden gått så pass att man nästan skapat en helhets-förutfattad (jorå) bild. Eller? 
Jag har ju faktiskt lyckats hitta både en sambo och några bättre vänner via nätet så risken kanske finns att man missar en bra pusselbit i ens liv?

Dags att sova, tror jag bestämt.... Eller ja, se några Criminal Minds-avsnitt, fundera över seriemörderi och sen sova.

Inga kommentarer: