En ordentligt stökig natt senare och kroppen är mör som jag vet inte vad. Jag hade knappt ens tid att fika inatt och gick på galen överfart när dagpersonalen äntligen kom imorse. Jag får alltid lite oro i hjärtat när jag tvingas skicka in någon av de mina till sjukhuset på natten, men just den här gången tror jag det gick bra. Vi får se ikväll.
Ikväll har vi möte med nattgruppen före jobbet vilket innebär att jag har tolv timmars pass istället för de vanliga drygt tio. Känns segt, men jag hoppas att det blir lugnare än natten som var. Och sen har jag ju en helt ledig helg att se fram emot som tycks kunna innehålla båda biobesök med M och öl/mat på stan med damerna. Det känns som en god medicin att se fram emot just nu.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar